FARBROR GRÖN

Vi tar ner både krukodlade och earthboxsodlade chiliplantor till takfarmenkällaren. Eftersom vi vattnar dem så ställer vi dem på odlingsbrickor.

Nu är det dags att städa upp i odlingskällaren i parkeringsgaraget under takfarmen. Ikväll jobbar Christopher och jag med detta tills vi blir klara, antagligen utrustade med nya batterier i pannlamporna, för det tar en stund och det hinner säkerligen bli mörkt innan vi är klara.

På gång att börja mogna.

Anledningen till denna städning är att göra plats för årets chiliplantor som vi vill kunna skörda av ännu ett tag. Nu ska de få fortsätta sitt liv inomhus eftersom utomhusklimatet inte längre är gynnsamt för plantorna och de frukter som sitter på plantorna behöver ljus och värme för att kunna mogna. Till skillnad från tomater som kan plockas gröna och sedan eftermogna i rumstemperatur, behöver chilifrukter utöver ljus och värme, också sin planta för att kunna mogna. Det betyder att det inte funkar att plocka av omogna chilifrukter och tro att de ska mogna i efterhand. Omogna frukter kan ätas färska, men är omöjliga att syra och göra sås på och det är vad vi använder 90% av våra chilifrukter till.

Det är ett ganska slitit arbete med att få ner de finaste plantorna via de trånga personalhissarna ner till odlingskällaren, men kul är det och verkligen mödan värd. På 10 plantor kan vi med hjälp av belysningen ( 12 ljus 12 natt) skörda ytterligare ca 5-10 kg frukter.

På vår takterrass har vi denna säsong haft upp ca 25 olika sorter. Eftersom vi långt ifrån har plats för att plantor i vår odlingskällare kommer vi i första hand prioritera plantor med mycket frukter på och sorterna Amarillo, Bhut jolokia och Carolina Reaper.

Ser ni stekeln i hörnet till höger? De är dessa som ser till att lössen inte tar överhanden.

I år ska vi för första gången testa att sätta ut nyttodjur i odlingskällaren den här årstiden, 2 arter av rovdjurssteklar som kommer patrullera på våra plantor och förhoppningsvis hålla dem lusfria.

Plantorna vi tar ner brukar vanligtvis bli totalt översållade med löss och varenda del av dem brukar bli kletiga av bladlössens sekret. Vi tror att detta problem bara är ett minne blott och att vi kanske till och med kommer att våga oss på att övervintra några plantor det här året, men det återstår att se.

Hur vet man när och om frukterna är mogna?

Om du vet vilken chilisort du odlar kan du söka info på nätet för att se vilken färg den ska ha i mognat tillstånd. Om du glömt namnet eller färgen, men ser att frukterna börjar skifta i färg är det ett tecken på att de kommer att få en annan färg i sin slutliga fas. Kan man ska man låta chilifrukterna sitta kvar tills de fått sin färg annars kan man plocka dem när de börjar att slå om.

Är grön chili starkare än röd?
Svaret kan vara båda ja och nej. Eftersom sorter har olika färger så kan helt klart en grön sort vara starkare än en röd, men det kan också vara tvärtom. Styrkan sitter inte i färgen utan hos sorten. När det gäller omogna frukter som är gröna, är de inte starkare som omogna än som mogna. Däremot kan de ha en väldigt angenäm smak av grön paprika som man tex utnyttjar hos sorten pimientos de padron, som faktiskt blir knallröd när den är mogen.

Passa på att ta egna frön av dina favoritsorter!

Samma källare fast under våren och under plantuppdragningen. Som ni ser på bilden har vi belysningar i två våningar. Vanliga lysrörsarmaturer ovanför borden, T5 rör under borden och en och annan lampa från Stig Häggkvist, men de syns inte på denna bild.

Det finns stark chili och så finns det världens starkaste chili. På bilden är det årets första skörd av de superheta sorterna #Bhutjolokia #Naga och #Carolinareaper som vi odlar på takfarmen.

De starkaste Habaneron ni kan hitta i en mataffär ligger som max på 400 000 scoville. Frukterna på bilden är 4-7 gånger starkare i klassen 1- 2 miljoner scoville.

Det är en relevant fråga att ställa. Varför odlar man sådana här? Jag minns själv när jag nästan tvångsmässigt köpte mig en Bhut Jolokiaplanta för första gången och nästan skämdes. Så typiskt att vara en man och vilja ha det starkaste. Men jag blev glatt överraskad över att det faktiskt finns en koppling mellan arom och styrka. Ju högre styrka desto mera smak. Och på något märkligt sätt är sådana här chilifrukter nästan beroendeframkallande. När den värsta smärtan klingat av så blir man oftast nyfiken att testa igen. Jag vet, det låter galet. Men man blir liksom upprymd och pigg, som en snaps fast utan det där grumliga i sinnet

Vi gör syrad sås på de flesta av dessa frukter. Såsen är lättare att portionera och en eller två droppar kan ge det där lilla extra utan att det gör ont. Klicka HÄR så kommer du till vårt syrningsrecept.

Är du nyfiken på att odla riktigt starka frukter med arom så ska du satsa på sorterna Bhut jolokia, finns i flera olika slags färger och med samma härliga arom.

Har du inte jättestor erfarenhet av att odla chili rekommenderar vi er att kika på vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Där står det utförligt hur man odlar chili. Klicka på bilden nedan så kommer ni till förlaget LUX publica. Där kan ni provläsa 40 sidor av boken.

http://www.luxpublica.com/böckerna/alla-fingrar-gröna/

Snart är det dags att preparera jorden med bokashi inför nalkande vitlöksplantering.

Sedan fem år komposterar vi vårt köksavfall i staden enligt en metod som kallas för bokashi. En metod där man fermenterar sitt avfall.

Metoden går ut på att man fermenterar sitt köksavfall i någon slags behållare eller hink med tättslutande lock (metoden påminner om processen man gör med gräs för att få ensilage).
Varje gång man lägger ner matrester i hinken strör man samtidigt över ett vetekli över köksavfallet, sk bokashikli. Vetekliet är impregnerat med 5 olika mikroorganismer som ser till att avfallet inte bryts ner på traditionellt sätt utan syras.

När hinken är full behöver den lagras i 2 veckor i 15–20 grader så att allt avfall är bearbetat. Efter denna period är innehållet redo att grävas ner i trädgården och 2 veckor senare kan man odla direkt i avfallet. Under vintern, i väntan på nästa odlingssäsong kan man förvara hinkarna utomhus utan att avfallet försämras.

Vitlök växer bra i jord med bokashi.

I vår stadsodling komposterar vi ca 400 liter bokashikompost årligen och använder det främst där vi odlar näringskrävande grödor så som kål, gurka, zucchini, majs och vitlök.
Bokashi fungerar bäst om du odlar på friland eller i odlingsbehållare typ pallkragar som har kontakt med underliggande mark, så att jordens mikroorganismer och maskar kommer åt avfallet. I en behållare utan maskar och andra nedbrytare går nedbrytningen allt för långsamt.

Skillnaden gentemot en vanlig kompost är att bokashi producerar ytterst lite växthusgaser och därmed blir ju också mer näring kvar i avfallet.

Vi kombinerar denna teknik med att kompostera på traditionellt sätt i pallkragar och tycker att metoderna kompletterar varandra.

Det är enkelt att göra det impregnerade vetekliet själv, så här gör du.

Se också filmen om hur vi använder bokashikompost i vår stadsodling:

Vill ni läsa mer om hur och var vi odlar rekommenderar vi att man läser vår bok: Alla fingrar gröna.

Häromdagen gjorde vi en intervju för webbtidningen "The Waves we make". Klicka HÄR så kommer du till reportaget och kan bla läsa om vilka grönsaker vi drömmer om att odla i framtiden.

Fotograf: Linda Eliasson

För några veckor sedan berättade vi på vår facebooksida att vi skulle lotta ut 10 signerade böcker efter att vi nått mer än 10 000 följare. Plötsligt insåg vi för några dagar sedan att vi nått målet med råge. Tack alla ni som följer våra odlingsäventyr.

Tävlingen går ut på att du först och främst gillar vår facebooksida Farbror Grön och därefter föreslår en vän, släkting, kollega, käraste eller kanske en granne som du tycker skulle ha stor glädje av vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Du skriver en motivering till varför du tycker hen skulle behöva boken och vi väljer ut 10 stycken som vi skickar signerade ex till.

Boken består av steg-för-steg-anvisningar för hur man sår, sköter om och skördar 36 ätbara växter. Därtill kommer våra bästa sortrekommendationer och förslag på jord, gödsel, såtider och odlingsplatser. Klicka Här så kan du provläsa vår odlingshandbok.

För att vara med i tävlingen, gillar du oss på Facebook och skickar ett mail till johannes@farbrorgron.se. Uppge ditt namn, motivering och din "väns" namn och adress.

Piplöksstjälkar

För det mesta behöver en odlare vara mycket uppfinningsrik om man ska kunna njuta av egenodlat året runt. Det handlar om allt ifrån att hitta fiffiga odlingsbehållare, skapa jordar, laborera med såtider och hitta goda lagringsmetoder. Vi gillar allra bäst att äta färska grönsaker, men ofta kan frodiga och krispiga blad, rötter och annat tappa sin spänst efter en kort stund ovanför jorden. Ibland kan kylskåpet rädda konsistensen, men ibland behövs andra knep.

Både piplök och stjälkarna från topplök håller sig färska och fina i ett glas vatten i rums-temperatur i ca en vecka. Byter du dessutom vatten varje dag så blir inte den delen som står i vatten slemmig och behöver skäras bort. Att vi har dem i fönstren istället för i kylen beror helt enkelt på att de är så höga så att de inte får plats där. Pip- och topplöksstjälkarna är vansinnigt goda att ha på smörgås, i kalla såser, örtsmör, crepes, omeletter, i stället för vanlig lök i grytor och såser mm.

Broccolibuketter står sig bra i vatten.

Broccoli mår som många andra kålsorter bra av att stå i vatten på en kall plats. När vi skördat broccolin under sommaren förvarar vi den i ett glas i kylskåpet och byter vatten ungefär var tredje dag, på höstkanten sker förvaringen på balkongen. Rekordet är att ha dem stående så här i 2 veckor med vattenbyte varannan eller var tredje dag. Men allra bäst smakar de om man konsumerar dem inom en vecka. När vi testat att förvara broccoli i rumstemperatur, börjar den blomma. I kylskåpet hålls den i sitt skördade skick. Vi skördar broccoli ända in i december. Få kålsorter är så generösa med sin skörd som broccoli och portionerar ut den på ett sådant lagomt vis under ca hela 6 månader. Mycket av vår broccoli förväller vi och fryser in också.

Svart rädisa.

Nyskördade rädisorär också en grönsak som håller sig fräschare i en skål med vatten istället för att ligga och skrumpna ihop på en kylskåpshylla. Rädisorna som vi sommarsått och skördar på hösten förvarar vi i vatten på balkongen. Vi byter vatten varannan, var tredje dag. Vi finner rädisan en aning lyxigare under hösten i sallader än under våren där den är mer förutsägbar. Dessutom är det en riktigt skön känsla att slänga upp en bunt nyplockade rädisor på diskbänken i mitten av oktober.

Till våra frukostsmörgåsar, lunchmackor eller grönsallad blandar vi gärna gröna blad av sallat, ruccola, kål och olika kryddväxter. Genom att plocka en härlig bukett, sätta den i ett glas med vatten och ställa den på köks-bordet, har vi fräscht och härligt grönt att plocka av, närhelst vi önskar. Bladen håller sig fina i flera dagar och man behöver inte springa ut i morgonrocken varje morgon. Dessutom är det en fröjd för ögat att ha en vacker bukett att kunna njuta av och underbart att aldrig behöva kasta buketten, likt alla blomsterbuketter man annars har i vas, utan då och då kunna snaska på ett blad eller två när man liksom går förbi.

De grödor vi inte tror att vi kommer att äta upp den närmaste veckan får stå kvar i odlingen så länge det är möjligt. Finns det risk att de dukar under av bistert klimat, skördar vi och lagrar på annat sätt, tex genom torkning, mjölksyrning, infrysning syltning eller safting. Vilka är dina bästa lagringstips?

/Johannes & Theres

Det spelar ingen roll vilka slags tomater du använder, det ända är att det går lite långsammare att klämma ut inkråmet på körsbärstomaterna. Men jag tycker att de blir en aningen sötare med små och riktigt mogna tomater. Tomaterna på bilden är plockade som gröna och eftermognade inomhus.

Det krävdes en hel del experimenterande innan vi hittade vårt sätt att göra krossade tomater på. Nu har vi genom enträgna försök skapat den ultimata metoden. Den är relativt enkel och ger den där smaken vi var ute efter. Dessutom tar vi reda på allt från varje tomat och gör vår egen torkade tomatpuré av skalen.

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader och ta fram en djup ugnsplåt med eller utan bakplåtspapper. Klyfta bort de gröna tomatskrutten med en vas kniv och fyll plåten med tomaterna så att öppningarna står uppåt, se bilderna. Baka tomaterna i ugnen i ca 30-60 min, ju fler tomater desto längre tid i ugnen. Testa efter 30 min på de största tomterna om det går lätt att pilla bort skalet från dem. När skalen verkar lätta att ta bort från tomaterna tar du ut plåten från ugnen och låter dem svalna.

Nu har tomaterna ofta dessutom vätskat sig så att det är en relativt klar vätska i botten på ugnsplåten, den häller du bort.

När tomaterna svalnat är det dags att arbeta med händerna. Ta fram två skålar och plocka upp en tomat i taget och kläm ur tomatinkråmet i den ena och lägg det tomma skalet i den andra. När allt inkråm ligger i skålen, stavmixar du innehållet till en för dig lagom konsistens. Packa i byttor eller plastpåsar och frys in. En vanlig burk med krossade tomater innehåller ca 400g men ofta äter man mer av den här såsen eftersom den är godare. Har du en torkapparat så fördelar du tomatskalen i den och torkar dem torra. Torkar du i ugn så brer du ut skalen på en ugnsplåt och torkar dem med ugnsluckan på glänt i 50-70 grader. När tomatskalen är torra maler du dem i en kaffekvarn till ett pulver som du sedan kryddar tomatsåsen med för att göra den ännu mer mustig. Lycka till!

De torkade tomatskalen mals till ett fint pulver

och används som krydda eller för att göra tomatsåsen mustigare.

Om det är något jag verkligen älskar så är det de där stunderna när man bara flyter med i kreativiteten och ger sig hän till idéer som ploppar upp fast man kanske inte har tid, att man liksom inte kan låta bli att följa den där impulsen. Och istället för att prioritera bort något planerat trycker jag in ytterligare ett moment i mitt dagliga schema. Jag börjar bli van, jag börjar att lära känna mig själv och vet att det är så jag fungerar. Det är så jag kommer vidare i allt jag gör, vare sig det är med en gitarr i knät, på alla fyra i trädgårdslandet eller mellan diskbänk och spis i ett nedstänkt förkläde. Jag följer de där idéerna, tankarna och linjerna och försöker att inte analysera sönder dem.

Om någon skulle säga att livet är trist, förutsägbart eller rent utav innehållslöst så skulle jag svara; Då har du inte lyssnat på livet eller visat det tillräckligt stort intresse. Det finns så mycket som väntar på att få upptäckas och det finns så mycket mer att se. Vi får inte glömma bort att leka och försöka oss på att göra livet mer magiskt. Det är extra viktigt när vi blir äldre och börjar glömma bort lekfullheten och sakta men säkert förlora oss i minnen och rutiner. När frågan "Tänk om man skulle testa att göra så här" kommer, bör vi nog oftast lyssna på den och kanske svara ja fast att det inte alltid känns så bekvämt. Det är kanske då vi får chansen att kliva bort från invanda mönster, begränsande tankar och skapa något nytt och kanske hamna i det där tillståndet som får oss att känna oss mer levande.

Precis så var det för mig häromkvällen när jag skulle hälla ut det klara tomatspadet efter att ha ugnsbakat årets femtioelfte plåt med tomater. Jag doppade fingret i spadet och tänkte, oj vad det smakar mycket! Kan man koncentrera, reducera det här och så att säga koka bort den största delen av vätskan och få en fantastisk produkt att leka med i köket? Ja! Precis så kan man göra och en spådan produkt har nu sett dagens ljus.

7 dl tomatvätska från två plåtar ugnsbakade tomater ger efter en timme och sjutton minuter, på medelhög värme i en tjockbottnar kastrull, 0,7 dl trögflytande och enormt smakrik tomatsirap. Nu ska jag testa att leka med den i smaksättningar och maträtter. På rak arm vågar jag mig på att påstå att den är fantastisk som glaze eller som ingrediens i marinader och tomatbaserade såser för att ge mer mustighet och rundare smak. Nu slänger vi knappt någonting när vi gör våra krossade tomater, ja förutom tomatskrutten. Inkråmet blir till sås, tomatskalen torkar vi och maler till pulver om vi inte äter upp dem som chips och spadet blir nu till en smakrik och trögflytande sirap. Tänk vad mycket man kan ta till vara på om man bara vågar sig på att leka lite i köket. Lycka till / Johannes

För att få tidigast möjliga skörd av morötter, palsternacka, havrerot och svartrot, kommer vi att hösttå dessa frön. Det är ett mycket smart sätt att peta ner frön redan under senhösten. Då ligger fröna där i jorden och inväntar vårens temperatur och fuktighet i jorden. På det här sättet blir det liksom fröna själva som bestämmer när det är dags att påbörja sina liv. I jämförelse med de frön vi sår på våren, är de höstsådda några steg före. Det betyder att man kan vänta sig skörd tidigare vid höstsådd.

I vårt experimenterande genom åren för att få tidig skörd har vi provat lite olika förfaringssätt. All annan sådd sker till största del i mindre odlingstråg, dvs förkultiveras. När plantorna är i lagom storlek och väderleken tillåter planteras de ut. Därför har vi såklart även provat att för-kultiverat ovannämnda rötter för att verkligen förstå varför man inte ska göra det. Det blev en gång och aldrig mer. Rottrådarna är så ofantligt känsliga och skadas mycket lätt när man ska plantera om dem på slutligt växtplats. Resultatet blir en liten klump eller en endast mängd olika rottrådar.

Med direktsådd i ett friland eller i dubbelpallkrage, kan man undvika missbildade rötter. Består jorden av stora hårda bitar eller lerkockor kan rötterna i och för sig också bli formade lite hur som helst, men då är det inte lika lätt att klandra den mänskliga faktorn.

Tiden för sådd varierar i vårt avlånga land. Det gäller att vänta så länge som möjligt så att frön inte börjar gro innan vintern anländer. Om tjäle bildats när du vill så, kan man lägga frön ovanpå jorden och därefter strö över jord. Det förutsätter att du förvarat jord på ett frostfritt ställe. Vi brukar gräva upp en del jord från våra friland som vi kan ha till höstsådderna, men främst till vintersådderna som vi ska skriva om i ett senare inlägg. Men det är alltså bra att gräva upp några hinkar jord redan nu.

Vid sådd brukar vi rensa bort allt ogräs där vi ska så och därefter kratta bort det överta lagret jord, ca en centimeter. Sen gödslar vi lite extra med pelleterat grönsaksgödsel och hönsgödsel. Gödslet grufsar vi ner i jorden så att det blandas ordentligt. Det här momentet går inte om det är tjäle i marken. Då får gödslet ligga bredvid fröna. Fröna sprids ut enligt påsrekomendationerna. Avsluta med att lägga ett fint och jämnt lager jord ovanpå. Tänk att det ungefär ska vara en centimeter tjockt.

Glöm för all del inte att skriva en skylt, med vilka rötter du sått var. Vi brukar också för säkerhetsskull sticka ner pinnar som liksom avgränsar det område nåda vi sått. När våren kommer och annat ska sås, kan det vara svårt att minnas hur stort område som är höstsått.

/Theres & Johannes

Jag blev även i år en stolt tillverkare av 7 liter höstproducerat nässelvatten. Det blir riktigt fint att ha eget gödselvatten när vintersådderna tittar upp i mars/april och till vitlöken som skall gödselvattnas under den senare delen av våren. Vi började brygga det här nässelvattnet för ca 3 veckor sedan, dvs la massor med plockade nässlor i en hink, fixerade dem med ett par tyngder och hällde kallt vatten ovanpå. Efter det så la vi locket på och nu tre veckor senare hällde vi av allt i en hink med tättslutande lock (utom de tjockaste stjälkarna). Vi har inte några riktigt bra förvaringsställen i stugan under vintern så vi tog med oss tunnan i bilen från skogsträdgården till Tillsammansodlingen. Ingen är gladare än jag att vi slapp att göra några kraftiga inbromsningar, ni som inte bryggt själv? Nässelvatten luktar värre än gödsel!

Allt utom de grövsta stjälkarna hälls över i en

hink med tättslutande lock för förvaring över vintern på frostfritt ställe.

Hittar ni nässlor på höstkanten innan frosten tagit dem så är det verkligen inte försent att brygga nässelvatten till nästa år redan nu. Se bara till att vätskan inte fryser ifall ni använder känsliga hinkar som kan spricka, då förlorar ni både en hink och allt dyrbart nässelvatten. Jag valde att ta in hinken i odlingskällaren (och behålla locket på). Där kommer den att stå under vintern, kanske får den flytta ut i växthuset i mars när det börjar bli trångt för frösådderna.

Ni som är lite osäkra på hur man gör nässelvatten hittar vår film på vår youtubekanal Farbror Grön. I filmen blandar jag nässlor och åkerfräken, vilket jag alltid gör på våren. Nu på hösten är just åkerfräken inte lika lätta att hitta. Hade jag hittat dem hade de också åkt ned i hinken. Glöm för all del inte bort att nässelvatten ihop med urin blir en fantastisk fin gödselvattencoktail. Så när våren nalkas, fyll på hinken med kiss ända upp och spä brygden med åtta till tio delar vatten när du vattnar med den./ Johannes

Rotselleriblast är supergott i örtsalt.

Ett av det allra häftigaste med att odla egna grönsaker tycker vi är att upptäcka fler och fler användningsområden för olika grödor. Det handlar såklart om olika sätt att tillaga dem på. När man står där och hackar eller finfördelar på annat sätt, så har i alla fall vi svårt att bara ta avfallet och lägga i kökskomposten. Det tar liksom emot att slänga sådant man ägnat så mycket tid åt att framställa. Har man sått från frö, planterat om, avhärdat, planterat ut, vattnat och hållit på är det ju klart att man vill äta upp så mycket som möjligt. Vi har länge provat oss fram och testätit sådant som man i regel brukar kasta och funnit nya goda grönsaksdelar.

Vitlöksblast fräst i rapsolja

Alla som odlar eller har odlat broccoli, vet att det blir en hel del skörd. Vi brukar spara buketter i vas i kylskåpet i väntan på att vi ska bli sugna på broccoli. Häromveckan stod vi i köket med tre vaser broccoli som vi bestämde oss för att förvälla och frysa in. Skörden klipptes i minde bitar och både stjälkbitar och blad åkte med. De är nämligen precis lika goda som buketterna. Det var inget som for ner i kökskomposten.

På ett flertal blomkålsplantor blev det inget blomkålshuvud alls i år. Så blir det ibland. Vi hade verkligen längtat efter att kunna göra våra indiska blomkålsbollar på hemodlad blomkål, men då flertalet plantor inte gav någon vidare blomkålsskörd, fick vi tänka om. Men blomkålsbollar blev det ändå på egenodlat tillslut, jättegoda och krispiga med saftigt inre. Det var den tjocka bladnerven på blomkålsplantan som vi rev och det funkade precis lika bra. Resten av bladen stekte vi i rapsolja med salt som tillbehör.

Annat som kan ätas men som för många rensas bort och slängs, är blast. På röd- och gulbetor kan man göra härliga sallader. Rotselleriblast kan användas som smaksättning i soppor, grytor och örtsalt, ta med fördel bort bladen som inte har lika angenäm smak. Grön lök- och vitlöksblast är otroligt gott och ger en något mildare smak än själva löken. Lökblasten kan ätas färsk i sallader, men är också suveränt gott att fräsa i het panna med rapsolja och servera som ett tillbehör.

Ett varningen ord till dig som vill äta mer av köpta grönsaker. Välj ekologiskt odlade så undviker du en hel del gifter.

Vilka "nya" växtdelar brukar du ta vara på och vad gör du med det?

/ Theres & Johannes

Fräst vårvitlök

För varje år sätter vi mer och mer vitlök. Under höst, vinter och vår använder vi den lagrade vitlöken som smaksättning i vår matlagning. Under sommaren äter vi den färska vitlöken. Det har kommit att bli vår mest uppskattade vår- och sommarprimör. När de nedsatta klyftorna börjat gro och utveckla lång blast tar vi upp dem och äter färska i sallad eller så fräser vi vitlöken i panna och serverar som ett lyxigt tillbehör.

Förra året finhackade vi den unga vitlöken och dess späda blast, torkade och sparade i glasburkar. En fantastisk krydda när man steker nudlar i soja, till asiatiska måltider.

Det är med tanke på den tidiga vitlöken, vi sätter mer och mer vitlök för varje år. Vi vill helt enkelt kunna skörda ett knippe minivitlökar var och varannan dag eller ett helt fång för att kunna torka.

Vitlöken som blir kvar i landen sparas på traditionellt vis och tas upp i slutet av juli eller i början av augusti.

När är det dags att sätta vitlöken? Tiden för plantering varierar från år till år och var i landet man befinner sig. Vi brukar vänta så länge som möjligt så att vitlöken inte hinner titta upp nu på hösten, men det har hänt flera gångar att vi sett miniblast i jorden innan eller under vintern. Vad vi märkt kan tydligen vitlöken ändå klara sig, men för säkerhetsskull vill vi ändå försöka undvika att de tittar upp.

Om tjäle bildats när man vill plantera, kan om man inte orkar att hacka bort frysskorpan, lägga vitlöksklyftorna ovanpå jorden och därefter strö över jord. Det förutsätter att man har jord som är frostfri. Vi brukar ta för vana att gräva upp några hinkar jord från våra friland, förvara dem frostfritt för att kunna använda vid behov till höstsådder, men fram för allt till våra vintersådder.

Se i filmklippet hur vi gör när vi sätter vitlöken.

Nu rullar det på med bokningar inför 2017 och jag dyker upp lite varstans under nästa år.
Det är en hel del projekt under 2017 som står i startgroparna så om du vill vara säker på att få mig är det bäst om du hör av dig redan innan jul.

Vill du ha besök till din kommun, bibliotek, trädgårdsförening, skola, trädgårdsutbildning, hyres- eller bostadsförening. Kanske vill du komma igång med ett projekt och behöver handledning, planerar ett event, behöver idéer, vill bli inspirerad, få en kunskapsboost eller en heldag med odling, provsmak och kanske syrning?

Maila till: johannes@farbrorgron.se eller ring 073-360 58 59

Under V 14 kommer Theres och jag att befinna oss på trädgårdsmässan i Älvsjö"Nordiska Trädgårdar" och bygga balkong, då är vi helt upptagna men ni är jättevälkomna att komma förbi.

Lite kort om mig:

Jag och Theres driver bloggen farbrorgron.se, facebookgruppen Farbror Grön och Instagramkontot med samma namn. Vi odlar ätbara växter överallt, i staden, på landet, inomhus, utomhus, i källare och på ett tak, själva och tillsammans med andra. Grönsakerna vi odlar, väljs med omsorg - vi vill ha delikata ingredienser till våra gröna middagar.

Allt startade i den igenvuxna trädgården som jag tog över när jag var nitton, 25 år sedan. Efter några spadtag blev jag fast och har inte efter de kunnat sluta. De senaste 5 åren har jag byggt upp och utvecklat ett flertal stadsodlingar i centrala Västerås samtidigt som jag fortsätter odla i min första trädgård. Genom åren har jag dragit upp mängder av plantor, förökat växter, arbetat med jordförbättring, komposterat och experimenterat mig fram för att få de mest tillfredställande skördar under så lång tid som möjligt.

Under våren 2015 lanserades Alla fingrar gröna, vår odlingshandbok för 31 ätbara grödor, LUX Förlag.

Populära föreläsningsteman:

Odla hela året

Varför begränsa odlandet bara till vår och sommar, när året har två årstider till

som kan grönska?I föreläsningen Odla hela året berättar jag hur man kan tänja på

gränserna och odla ätbart under så lång tid som möjligt, hur man kan utnyttja plats för

att få flerskördar på liten yta, hur fönsterbrädan kan ge grönt då utomhusklimatet

inte kan. Därtill ger jag läckra tips på vad man kan göra med sin skörd.

Odla där du är

Du behöver inte ha en stor trädgård för att kunna odla! I föreläsningen Odla där duär

berättar jag hur du enkelt kan odla goda grönsaker i dina fönster, på din balkong,

takterrass, pallkrage, växthus eller friland. Jag varvar praktiska odlingstips med sortrekommendationer och gröna recept.

Fler förslag på ingångar

Odla för smak - Vad gör man med sin skörd

Stadsodling - hur kommer man igång

Stadsodling - Att praktisera hållbar utveckling

Stadsodling - Vad händer i en stad där människor börjar att odla

Odlandets grunder

Vad gör man med skörden

Odla med naturen

Workshops:

Odla med barn och pedagoger

Odlandets grunder

Syra dina grödor, hålls under sensommar och höst

Två odlare emellan - Bäckmo & Wätterbäck, heter vår podcast som vi under hösten har arbetat fram. Nu börjar det närma sig och vi kan knappt vänta!

Inget går upp emot att få en pratstund med en annan odlare. Särskilt om det visar sig att man har exakt samma driv, nyfikenhet och odlingsglädje. Då kan man helt glömma bort tiden och bli alldeles uppfylld av odling. Så är det att prata med trädgårdsbloggaren och författaren Sara Bäckmo, som odlar ätbart till familjen året runt i sin prunkade köksträdgård, Skillnadens Trädgård. Samtalen tar liksom aldrig slut.

Vi har bestämt oss för att banda våra samtal och låta lyssnare få tillgång till våra allra bästa odlingstips, våra dummaste misstag och lyckligaste trädgårdsminnen. Podden heter Två odlare emellan - Bäckmo & Wätterbäck och hittas framöver på tvaodlareemellan.se

För några år sedan hittade vi varandra, jag och Sara Bäckmo, då vi ungefär samtidigt startade upp våra bloggar som med tiden blivit mycket välbesökta. Genom åren har vi följt varandra på nära håll och utbytt en hel del tankar kring odling. Jag tycker att Sara verkligen visar på att ingenting är omöjligt i odlarväg. Hon tänjer på gränser och tar sig ideligen an nya spännande odlingsprojekt. Det ska bli så roligt att prata mer odling med henne framöver.

Tre korta frågor till Sara:

Varför vill du podda med mig?
För att du har en nerv i ditt sätt att prata om odling som gör mig glad och nyfiken.
Hur är du som odlare?
Impulsiv och inte alltid så noga med detaljerna. Mer experimentlysten än kunnig. Så länge det blir mat att äta är jag inte så störd av sånt som går åt pipan. Passionerad!
Hur ska en bra podd vara?
Den ska vara ett riktigt bra sällskap!

Den 27 december släpps vårt första avsnitt. Veckorna fram till dess kan du höra små smakprov på tvaodlareemellan.se, som förhoppningsvis får dig att räkna dagarna fram till premiären!

Sponsring

I den nya podden finns möjlighet för dig som företagare att vara med och sponsra avsnitt. Välkommen att höra av dig med intresseanmälan, oavsett om ditt företag är verksamt inom trädgård eller annat område. Alla kontaktuppgifter och info om sponsring hittar du på vår webb www.tvaodlareemellan.se.

Varmt välkommen att hänga med i våra samtal under nästa år! Hoppas att du ska gilla det du hör. Vi blir jätteglada för feedback, frågor och uppslag. Bombardera oss med input i våra respektive kanaler!

/Johannes

Nakenfröpumpan Olga som hävt sig ur pallkragen och växt sig stor på en betongplatta.

Den 27 december är det premiär för Saras och min podcast Två odlare emellan - Bäckmo & Wätterbäck. Men redan nu kan du lyssna på ett smakprov på tvaodlareemellan.se.

Varje vecka fram till premiären kommer vi att publicera smakprov i form av kortare avsnitt. I det första kortavsnittet i podcasten Två odlare emellan samtalar jag och Sara om gurkväxter. I familjen gurkväxter ingår melon, pumpa, zucchini och såklart gurka.

I mina odlingar finns varje år gurkväxter av olika slag. Zucchini odlar jag på friland eller i pallkrage både i staden och på landet. Gurka finns i vårt fönster, växthus, på friland och i en och annan pallkrage. Pumpor odlar jag gärna i större odlingsbäddar. Melon odlar jag allra helst på vår takodling.

Då gurkväxter härstammar från tropiska delar av världen behövs en hel del anpassning för att få dem att trivas i vårt klimat. Värme är extra viktigt. När jag tänker efter så är det helt klart gurkväxterna som jag genom åren har misslyckats mest med. Och det beror i stort sätt enbart på att jag i min odlingsiver missbedömt utomhusklimatet och sorgligt nog låtit mina känsliga småplantor frysa ihjäl under kalla vårnätter.

Förkultivera

Med tanke på känsligheten för låg temperatur brukar jag alltid förkultivera gurkväxterna inomhus för att lyckas bra med dem. Maj är en bra tid att så. När det är dags att plantera ut dem behöver sommaren vara på gång. Hos oss i odlingszon 2 och 3 planteras de alltid ut efter den 10 juni och då gärna i en drivbänk, växthus eller med en skyddande fiberduk som täcke.

Nyskördad vattenmelon från takfarmen i mitten av oktober.

När man kommit in i sommaren är det bara att vattna och vänta, förutsatt att man har gödslat sin mark väl eller odlar på en näringsrik plats. Hos oss kan dessa växter leverera skörd ända in i slutet av september under varma höstar och har man tur kan man stöta på något exemplar glömd i odlingarna under oktober och november.

I kortavsnittet om gurkväxter pratar jag och Sara om var vi upplever att våra gurkväxter trivs och växer bra. Du får också svar på frågor som: Kan man föröka genom avläggare och sticklingar? Vad händer om man beskär plantorna? Vad kan man göra med omogna pumpor?

Har du några förslag och önskemål, något du verkligen skulle vilja att vi samtalar om, några frågor du hoppas ska få ett svar eller bara en idé om ett roligt och intressant tema, tveka inte att höra av dig.

Snöklädda grönsaksland vart man än tittar. Man kan välja att bli alldeles bedrövad över allt man inte hunnit skörda eller så kan man bli alldeles lycklig över att så mycket fortfarande går att plocka. Vi väljer såklart det sistnämnda och pulsar glatt ut i snön i jakten på smarrigt grönt.

Under det vita täcket hos oss skymtar det fram en hel del fina kålplantor. Har vi frodiga plantor kvar i odlingarna brukar vi låta dem vara kvar under höst och vinter för att kunna ge oss skörd under så lång tid som möjligt. Just grönkålenär en riktig vinterfavorit. Vi tycker den blir godare efter några frostnätter och håller sig fräsch mycket längre på plantan än inomhus i kylskåpet. En häftig känsla är det att vid juletid gå ut, borsta bort lite snö och skörda blad till julmiddagarna.

Svartkål tål inte lika mycket kyla som grönkålen, men vi kunde faktiskt få någon svartkålsplanta att övervintra förra vintern. Den levde på takodlingen där klimatet inte blir fullt så bistert som i ett friland. Så blir det inte för kallt, kan det hända att svartkålen håller sig fin ett tag till. Förra årets brysselkål gav oss skörd fram till mars i år. Det beror främst på att vi inte skördade så mycket av den, men också för att vi ville se hur länge den skulle stå sig. Efter vår sista skörd började brysselkålen om, likt all annan kål som övervintras, och sköt nya blad och laddade för blomning.
Annat som finns kvar i våra pallkragar är tex havrerot, svartrot och rotselleri. De hoppas vi kunna skörda av innan jorden blir allt för frusen. Purjolök står också kvar.

Vi tycker det är viktigt att varje år tänja på gränser och prova nya saker. Det är på så sätt vi kunnat dra slutsatser och upptäckt nya vägar i vårt odlande. När det gäller att vinterskörda behöver man ibland ha is i magen och låta skördeklara grödor få stå kvar i jorden ännu ett tag till. Till en början behöver man göra vilda chansningar för att själv upptäcka vad som funkar. Hade vi aldrig vågat prova, hade vi inte vetat det vi vet idag och troligen aldrig vågat testa det vi ska testa imorgon. Den största upptäckten är att växtplatsen är den bästa lagringsplatsen. Kan en grönsak ge vinterskörd så kan den också stå kvar på sin plats tills middagen ska lagas.

I år provar vi att behålla något exemplar av spetskål, rödkål och savoykål i odlingen. Vad finns kvar i din odling som du tänker skörda av än ett tag?

/ Theres & Johannes

Om man vill sprida ut sitt odlande och trädgårdsarbete över året är vintersådd av grönsaker ett sätt. Det betyder att du lägger frön i jord under den kallaste perioden under året, fröna ligger sedan i jorden och inväntar rätt tid att börja gro. När klimatet i jorden och luften är gynnsam väcks fröet och börjar sitt liv.

En stor fördel med vintersådd av grönsaker är att de kommer att gro snabbare och ge en tidigare skörd, än om du skulle så dem på våren. Genom vintersådd blir plantorna även härdigare. I jämförelse med att driva upp plantor inomhus, behöver aldrig vintersådda plantor avhärdas.

Har du tillgång till balkong, uteplats, växthus, drivbänk, pallkrageväxthus eller ett ställe i trädgården som gärna ligger lite i lä? I så fall kan du så många grönsaker redan under vintern. Denna metod av vintersådd handlar inte om att så direkt på ett friland eller i pallkrage, utan är ett sätt att förkultivera.

På 90-talet började jag, föröka primulor (vivor) från frö. Ett flertal av dem behöver en eller flera köldperioder för att överhuvudtaget kunna gro och därför blev vintersådden en nödvändighet. Vintersådd av perenna växter är vanligt förekommande.

När jag ett år satt där i januarimörkret och gjorde i ordning mina små odlingslådor av begagnade grönsakslådor med såjord, blev jag sugen på att prova vintersådd med överblivna grönsaksfrön från tidigare säsonger. Många av grönsaksfröna grodde när den värsta vintern var över och vårvärmen nådde sålådorna i kallväxthuset. De utvecklades till fina och kompakta plantor för vidare utplantering.

Följande år började jag använda planteringsjord till grönsaksvintersådden istället för såjord, vilket gav ett mycket bra resultat. Planteringsjord innehåller mer näring än såjorden.

Beroende på vilka frön jag hade kvar från tidigare säsong, fick olika grönsaker prova vintersåddens äventyr genom åren. Detta har lett till att vi varje år vintersår persilja, dill, majrovor, kummin, grönkål, brysselkål, runda morötter, rädisor, rucola, tatsoi, wasabikål, timjan, vinterkyndel, olika sallader, spenat och bladpersilja i våra växthus under vintern.

Så här kan man gå tillväga

När vintern är i fullgång och det är minusgrader ute kan vintersådd göras. Se dock upp med att det inte vankas kraftiga väderomslag så att varm temperatur väcker fröerna för tidigt och sedan låter de spirande små, frysa ihjäl vid nästa köldknäpp. Vi brukar vänta till januari eller februari, men redan nu kan man ta sig en funderare på vilka frön man ska testa att vinterså.

http://www.adlibris.com/se/bok/alla-fingrar-grona-9789198044881

Vi som förkultiverar de flesta grönsaker, brukar så våra frön i byttor, krukor, blomlådor, pluggboxar modell större eller i plastbackar. Sådden sker i planteringsjord inomhus och så ser vi till att sådden blir genomvattnad. Våra frösådder placeras i vårt kallväxthus, men det går lika bra i ett inglasat uterum, på en balkong, i en drivbänk eller i ett pallkrageväxthus eller liknande. Finns snö, brukar vi täcka frösådderna med ett rejält lager, upp mot 1 dm snö. Det är viktigt att sedan titta till sådderna regelbundet. Lägga på lite snö då och då så att de inte torkar ut. När våren börjar närma sig på allvar kommer mer vatten att behövas och du behöver titta till dem oftare.

När de vintersådda grödorna tittar upp och har blivit mellan 5 och 10 cm höga kan de planteras om i större odlingsbehållare eller planteras ut ifall utomhusklimatet är gynnsamt. Vissa grödor som dill, sallat och rucola brukar vi hinna äta upp innan de är stora för vidare plantering.

Vi brukar tänka att vi ska sprida ut våra sådder under året. Då menar vi inte att vi väljer ut vissa grödor som vi sår tidigt respektive sent. Har vi lite fröer kvar sedan tidigare så ta vi dem. Annars beställer vi nya, öppnar fröpåsarna och tar ett gäng frön. Resten spar vi till senare sådder under våren. Detta gör vi för att dels säkerställa att vi kommer att få någon skörd (vintersådder kan i värsta fall misslyckas vid kraftiga värderomslag), dels för att vi vill få skördeklara grödor i omgångar under säsongen.

Så gör som vi, leta fram dina fröer från förra året och se om de passar för vintersådd. Eller beställ nya frön och prova. Kanske upptäcker du fler växter som klara detta.

Nedan finns ett klipp som visar hur vi gör.

Lycka till!

/ Johannes

Vi tar ner både krukodlade och earthboxsodlade chiliplantor till takfarmenkällaren. Eftersom vi vattnar dem så ställer vi dem på odlingsbrickor.

På gång att börja mogna.

Ser ni stekeln i hörnet till höger? De är dessa som ser till att lössen inte tar överhanden.

Plantorna vi tar ner brukar vanligtvis
bli totalt översållade med löss och
varenda del av dem brukar bli
kletiga av bladlössens sekret.
Vi tror att detta problem bara är ett minne blott och att vi kanske till och med kommer att våga oss på
att övervintra några plantor det här året, men det återstår att se.

Hur vet man när och om frukterna är mogna?
Om du vet vilken chilisort du odlar kan du söka info på nätet för att se vilken färg den ska ha i mognat tillstånd. Om du glömt namnet eller färgen, men ser att frukterna börjar skifta i färg är det ett tecken på att de kommer att få en annan färg i sin slutliga fas. Kan man ska man låta chilifrukterna sitta kvar tills de fått sin färg annars kan man plocka dem när de börjar att slå om.

Är grön chili starkare än röd?
Svaret kan vara båda ja och nej. Eftersom sorter har olika färger så kan helt klart en grön sort vara starkare än en röd, men det kan också vara tvärtom. Styrkan sitter inte i färgen utan hos sorten. När det gäller omogna frukter som är gröna, är de inte starkare som omogna än som mogna. Däremot kan de ha en väldigt angenäm smak av grön paprika som man tex utnyttjar hos sorten pimientos de padron, som faktiskt blir knallröd när den är mogen.

Passa på att ta egna frön av dina favoritsorter!

Det finns en viss risk att olika chilisorter befruktar varandra och i det fallet uppstår det olika slags korsningar, vilket i sig kan vara ganska kul om man är beredd på det. Men vill man ha sortäkta plantor som ger samma sorts frukter som de du tog fröna ifrån? Då är det bäst att ta frön från de frukter man antingen sett till att pollinera för hand från samma slags blomma eller de frukter som mognade tidigast. Vi sår de första fröna under belysning och med värmematta i början av december, det är de sorter som tillhör släktet C.chinense. Innan vi sår dem låter vi dem ligga i en läsning av 0,5 dl vatten och 1 kryddmått bakpulver.

Det mesta vi sår brukar göras i en sålåda av något slag eller i småkrukor. Att förkultivera ger oss en bra överblick över våra sådder och är lätta att sköta. Dessutom kan man börja förkultivera långt innan utomhusklimatet gör det möjligt för sådd på friland eller i traditionella pallkragar.

Många odlare blir väldigt nöjda med sitt resultat även om de direktsår. Men vi föredrar att slippa krypa på knä i odlingarna, för att peta ner frön och rensa ogräs. Det första ogräsrensandet brukar bli svårt då ogräset ofta växer minst lika snabbt som de direktsådda växterna. Vi har också märkt att fåglar är sugna på fröer på våren och gärna norpar åt sig. Även vind och kyla kan göra att små plantor dukar under. Med förkultivering får vi kraftiga och härdiga plantor att plantera ut. I samband med utplanteringen fyller vi på med täckodlingsmaterial efter vattningen och på så sätt kan vi minimera detta krypande.

Tidigare har vi presenterat vår tidigaste form av förkultivering; Vintersådd. Den här gången vill vi berätta om vår förkultivering utomhus. Den skiljer sig inte så mycket mot vintersådden, egentligen är det mest tidpunkten och snön som är annorlunda.

I mitt, Johannes, tidiga odlande var jag energisk och ville så, så mycket som möjligt. Efter några år med direktsådd och med det några misslyckanden, bestämde jag mig för att förkultivera det mesta. De små fönsterbrädorna blev snabbt fulla med odlingsbehållare av alla de slag, så att även grannstugan fick hjälpa till med fönsterplats. Växthusodlingen hade inte påbörjats ännu, trots att ett stort växthus placerats på tomten flera år tidigare utav min far (som använt det för att utveckla en uppfinning). I behovet av fönsterplats blev jag tvungen att städa ur växthuset och ställa ut ett gäng krukor och sålådor. Jag tänkte att det fick bära eller brista. Grannen som lånat ut fönsterbrädor till mig, blev nog en smula lättad när växthuset visade sig fungera perfekt för förkultivering av ett flertal grödor. Jag själv blev ganska förvånad över att så många växter klarade att gro och växa till sig i så låg temperatur.

Så här går vi tillväga

Vi sår våra frön i planteringsjord i en kruka eller låda med hål i botten. Till kryddväxter brukar vi blanda i sand i jorden för att få den extra luftig. När fröna är i jorden vattnar vi så att det rinner ut vatten ur hålen på undersidan. Odlingsbehållarna placerar vi i ett odlingstråg eller liknande. Dessa är superbra med tanke på vattningen. Antingen kan man försiktigt hälla vatten över jorden och låta lite vatten rinna ner i odlingstråget eller så häller man vatten i tråget och låter växterna och jorden suga upp vatten underifrån. Just sådden behöver inte så mycket vatten, men när de börjat spira kommer mer vatten att behövas. Då kan man se i tråget, finns lite vatten däri kan man vänta någon dag med vattning, är det tomt kan man fylla på med vatten. Ta sikte på 1 cm på vattennivån i tråget vid vattning.

Till utomhussådder av detta slag, använder vi aldrig plastfilm. Ett växthus är en fantastisk bra plats att ställa sina sådder på, men det går lika bra med pallkrageväxthus, drivbänk, inglasad uteplats eller vanlig balkong. På en balkong kan det ta lite längre tid för växterna att titta upp pga av vind och kyla. Med ett minidrivshus eller liknande kommer det att gå lite snabbare.

Glöm för all del inte bort sådderna, utan ta ett dagligt besök hos dem för att kolla fuktigheten och att de växer fint. Frösådder behöver vara fuktiga, men inte genomblöta. När växterna är omkring 5-10 cm kan de planteras om i större krukor med planteringsjord eller planteras ut om klimatet utomhus är gynnsamt.

För oss brukar de vintersådda grönsakerna titta upp först och därefter kommer de förkultiverade vårsådda plantorna någon vecka senare.

I klippet ned förklarar vi fördelarna med att förkultivera.

Då var det dags att så släktena av C.Annuum och C:Baccatum. Vi blötlägger fröna i ljummet vatten och pytsar i 1 kryddmått bakpulver till varje 0,5 dl vatten.

Konsten att odla chili, nu tar vi ner plantorna i källaren igen.

Chili Bhut Jolokia

Kökskompostera enligt bokashi

Farbror Grön hos The waves we make

Så vinner du boken Alla fingrar gröna

Håll skörden färsk länge

Krossade tomater på körsbärstomater

Tomatsirap och kreativitet

Höstså rötterna och få tidigare skörd

Nässelvatten på hösten

Släng inte din mat

Nu sätter vi vitlöken i skogsträdgården

Föreläsningar och föredrag 2017

Vi gör en podcast tillsammans!

Två odlare emellan - Gurkväxter

Skörda under vintern

Planera för vintersådd

Konsten att odla chili, nu tar vi ner plantorna i källaren igen.

Vårsådd utomhus - förkultivering

Frösådd två chili