Quantcast
Channel: FARBROR GRÖN
Viewing all 896 articles
Browse latest View live

Vi gör slajm

$
0
0
Slajmets tre grundelement
Usch så hemska ni är familjen Farbror Grön! Hur kan ni hålla på med sådana här vidriga kemikalieexperiment?  Ja jag vet, det är så att näbbstövlarna darrar bort sina snablar och surdegen sjunker ihop i ren och skär ångest för att vi inte är så hållbart perfekta i alla lägen. Men, vi är faktiskt inte några slags gröna lestadianer som försöker rädda den här planeten i alla lägen, vi får helt enkelt inte den kicken eller behöver känna oss så fantastiskt goda i princip alla lägen. När jag var ung var jag mer intollerant när det gällde det gröna och kunde gå i klinch med människor som använde yes-diskmedel eller klorin. Jag gör det inte längre, det är ingen bra väg att gå tycker jag, den brukar inte kunna inspirera tillräckligt mycket utan snarare skapa ett motstånd oss människor emellan. Något vi däremot gillar är att ha kul och att se när barnen utvecklas och får gå loss i kreativitet och blir levande i det de gör.


Så gick det till: Först såg barnen ett par youtubevideos om hur man gjör slajm och kom sedan springande till oss vuxna och berättade att de ville testa att göra sitt egna klet. Vi hade faktiskt inte några av ingredienserna hemma där och då, så det rann ut i sanden. Väl ute på stan några dagar senare när vi var ute och handlade påminde de mig om att vi måste köpa ingredienserna till slajmet. Jag som inte ens hade sett videon visste inte vad man skulle använda. Jag litade på att de lagt på minnet vad som behövde köpas och de hade de verkligen gjort. Först gick vi till ett apotek och köpte linsvätska och lärde oss av expediten att det är borsyran i linsvätskan som liksom stabiliserar ihop de andra ingredienserna. Sedan gick vi till deras favoritbutik Panduro och köpte lim och fick höra att de aldrig sålt så mycket lim som i år och att det var därför de hade ett helt bord fullt med limflaskor. Till sist gick vi in i en mataffär och köpte rakskum och fick leta en stund då rakgel verkar vanligare än skum idag, det var länge sedan jag rakade mig. Väl hemma tog barnen fram varsin bakskål och tillsammans googlade vi på sljam och hittade lite mer info hur det skulle gå till, i vilken ordning allt skulle ske och vilka proportioner vi skulle använda av respektive ingrediens. Vi blandade hälften rakskum och hälften lim  i resp skål med hjälp av en träslev. Sedan nä vi sprutade i linsvätska ändrade den kletiga massan karaktär och drog ihop sig och blev trådig. Vi knådade och knådade och sedan utbrast lilltjejen att om slajmen ska bli riktigt strechig och mjuk ska man blanda i bodylotion ( det hade den stora youtubaren Theres Lindgren berättat) och det stämde. Slajmet blev än mer följsamt och mjukt. Vill ni testa vårt recept? Försök hitta ett oparfymerat rakskum, det doftar väldigt starkt av parfym annars. Tänk er! Två barn under 10 som stinker nyrakad tonåring. Det blir fel helt enkelt.  / Johannes



Solrosor - kan inte leva utan dem

$
0
0

Jag kan inte se mig mätt på solrosor och jag älskar dem i all dess färger, former och storlekar. Det var någon gång på 19090-talet jag första gången fick för mig att köpa frön till bronsfärgade solrosor och där blev jag fast. Jag hade en önskan att de skulle kanta in ett potatisland och jag lyckades på första försöket! Jag kände mig så otroligt lycklig där och då. Att jag lyckades odla fram så vackra blommor och att de nästan var 2 m höga.  Så majestätiskt det kändes! Sedan dess har solrosor ramat in mina odlingar var jag än odlat. Jag gillar att ha dem bland blommor och bland grönsaker, i skogsträdgården och i staden,  på takfarmen, prästgatan och på Nordanbyäng.

Här till höger kan ni se några av de sorter jag odlat i år. Jag förkultiverar solrosorna i maj i kallväxthuset i tillsammansodlingen och jag gör ingen omplantering mellan sådd och utplantering, de hamnar direkt på dess växtplats när de är mellan 10 - 20 cm långa. Oftast använder jag pluggboxar med ganska stora hål i och sätter mellan 2 - 4 frön i varje hål. Det spar både tid och plats att så flera frön i samma hål och det är också snyggare, mer effektfullt att sätta ut solrosplantor i mindre grupper. Dessutom så stöder de varandra ifall de skulle vara gängliga, om man behöver binda upp dem så stöder i så fall en stödpinne flera plantor samtidigt, eftersom de står så nära varandra. Kika gärna på bilderna här nedanför, på årets underbara solrosor. Jag har inga exakta namn på sorterna i det här inlägget, påsarna är redan kastade men om du vill ha samma sorter som jag odlat är det bara att köpa på sig alla de sorter som finns hos de Svenska fröfirmorna, de är där jag handlat alla mina frön till årets solrosor och jag köpte allt. Och du! Städa inte bort de vissna fröstänglarna, fåglarna gillar att sitta på dem och dessutom är de väldigt vackra. En annan sak som är superbra med att städa bort solrosstänglarna på vårkanten istället för på hösten är att rötterna är mycket lättare att slita loss. / Johannes

LÄS MER »

Hur vi skördar och arbetar kreativt med odlandet

$
0
0
Det var inte förrän vi blev Farbror Grön vi fick så stora skördar. Vi odlar i fem olika odlingar idag. Låter det galet?
Det är galet kul!
Att bo i Lägenhet är kanske inte den mest optimala platsen för stora skördar av olika slags grönsaker. Men vi som ändå gör det får det att fungera ganska bra. Men då krävs det att man är flexibel med hemmets utseende och upparbetar olika slags idéer och planer med skördarna, inte minst hur mn förädlar grödorna. Det gäller också att veta hur olika grödor ska lagras. Att vitlök trivs bäst i en temperatur på 27 grader ( då håller de i ca 1 år), att morötter gärna vill ligga i kylen, att savoykålen helst vill stå kvar ute där man odlat den och att chili och tomat mår bäst i rumstemperatur.

Egentligen finns det väl ingen bostad, hus som lägenhet, som är optimal för att lagra hundratals kilo grönsaker. Man ska väl helst ha jordkällare, kallvind och en källare med massor av hyllor? Nja det går faktiskt ganska bra ändå, vi har inga av de utrymmena och får till det ganska bra. Tomater lagrar vi inomhus på fat och tallrikar, i backar och lådor. Det är viktigt att de ligger på något som skyddar underlaget då några nästan alltid ruttnar. Eftersom vi i huvudsak gör egen tomatsås på de flesta tomater är det också en bra ruljans på de mogna tomaterna. Det vore olidligt om vi inte  successivt blev av med dem, då skulle vi drunkna i mogna tomater som ganska snabbt skulle bli dåliga. Klicka HÄR för att komma till vårt inlägg om krossade tomater.

LÄS MER »

Blå popcornmajs

$
0
0

Jag tror aldrig att vi fått så många kommentarer och gilla-markeringar för en enskild majsbild tidigare! Varken på instagram eller på Facebook. Den blåa popcornmajsen, som sedermera blir svart, är ju fantastiskt vacker i all sin enkelhet, i all sin perfektion. Jag är inte förvånad att den väcker så stor uppmärksamhet, den är verkligen något extra rent utseendemässigt. 

Jag minns ögonblicket när jag skalade av ytterbladen på kolven uppe på takfarmen. Jag trodde inte att det var sant! Vad är det här? En rymdgrönsak, en varelse eller en ny organism? Samtidigt blev jag så otroligt glad och tacksam att det blev några kolvar överhuvudtaget, jag hade faktiskt givit upp hoppet.

När den blåa majsen torkar blir den svart och det var som svart jag köpte den på den Danska fröfirman Albinusfrö "svart popcornmajs" hette den rätt och slätt. Kolvarna är lite mindre än socksermajskolvarna, i storlek någonstans mellan minimajs och vanliga majskolvar och plantorna är inte riktigt lika höga som mjölmajs eller sockermajsplantor. Många undrar om själva popcornen blir blåa men de blir de inte. De blir vita och eftersom kolvarna var ganska små så blir även popcornen ganska små och näpna, man blir faktiskt lite rörd när man ser dem för första gången.

Men kan man inte poppa vilken slags torkad majs som helst?
När man pratar om popcorn tillsammans med barn, brukar ju ofta frågan om vad  popcorn egentligen är, komma upp. Svaret brukar väl ofta bli "Det är torkad majs" och därefter är kanske både barn och föräldrar tystna och nöjda med svaret, men svaret torde i stället vara; "Det finns olika slags majs, för olika användningsområden. Mjölmajs odlas för att göra majsmjöl, fodermajs odlas för att djur ska få mat, sockermajs kokas, konserveras eller fryses och smakar sött, medan pärlmajs är till för att poppas. Till en början var det förmodligen en märklig upptäckt när de första majsen poppades av misstag, men med tiden har odlare odlat fram särskilt bra pop-majs för att kunna ätas vid festliga tillfällen".

Att odla popcornmajs har varit en liten dröm för mig, så när jag upptäckte denna svarta popcornmajs på den danska fröfirman beställde jag en påse direkt. I vår familj njuter vi ganska ofta av popcorn, men denna svarta popcornsort gav inte några stora mängder korn, vi odlade den bara i en enda pallkrage uppe på takfarmen. I somras testade vi att poppa popcorn på ett nytt sätt, vi gjorde det på grillen efter att ungarna blivit inspirerade av en film på youtube. Vi la in popcornmajs i aluminiumfolie ihop med lite smör och salt och la paketen ovanpå grillen. Det blev kanonbra och det blev väldigt spännande att stå där och försöka lista ut när majsen poppat klart.

LÄS MER »

Bokskrivandet fortsätter

$
0
0


För två år sedan kom vi ut med vår bok Alla fingrar gröna - en handbok i konsten att odla 36 ätbara växter. Vi grottade ner oss i vårt odlande på ett mycket djupt plan och försökte sätta ord på allt från frösådd till skörd. När vi skulle välja ut vilka grödor som skulle vara med i boken listade vi uppemot hundra olika tänkbara växter. Det blev såklart en omöjlighet att låta alla få en fin plats. Så tanken fanns redan då på en uppföljare av något slag.

Odlandet fortsatte intensivt efter bokreleasen, dels för att säkerhetsställa ev nya grödors odlingsduglighet i olika miljöer, men också för att odlarivern är så stark hos oss. Att odla för oss är att experimentera och hitta nya vägar.

Men det som gör våra odlaräventyr än mer verkliga, är att vi hela tiden sätter ord på det vi gör. Genom att berätta om våra upptäckter och lärdomar har vi märkt att vi blir mer konkreta och vårt tänkande utvecklas i berättandets stund. Det känns så fint att vi kan få vara en typ av
Foto: Linda Eliasson
trädgårdskatalysatorer som kan förmedla våra bästa och snabbaste sätt för att andra ska kunna få lyckat resultat. Det är i alla fall vår förhoppning.

Nya bokprojekt!
Förra veckan hade vi besök i skogsträdgården av fotografen Linda Eliasson, samma fotograf som i boken Alla fingrar gröna. Vi har känt Linda ända sedan vi började med bloggandet. I ett reportage för vår lokala tidning Gröna Draken kom hon till oss för att fotografera för första gången. Vi har träffat på och fått besök av många fotografer genom åren, men få är så innerliga som Linda. Hon är en fena på att hitta det unika hos människor och de miljöer människorna befinner sig i. Under två dagar var hon på besök i skogsträdgården för att dokumentera inför kommande bokprojekt. I vår är hon välkommen tillbaka.

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén





Poddavsnitt om vintermorötter, otvättade växthus och vitlök

$
0
0



Tänk att Sara inte tvättar sitt tunnelväxthus. Det får verkligen mig att känna mig som en präktig och duktig odlare eftersom jag tvättar mina ! Jag står där i kylan och arbetar för att sedan under flera veckor njuta av den härliga såpadoften och ha det rent och fint till vintersådderna.

Välkommen in till ”Två odlare emellan – Bäckmo & Wätterbäck”  podcasten med Sara Bäckmo från Skillnadens Trädgård och Johannes Wätterbäck från Farbror Grön.  Lyssna på ett samtal om konsten att få stora morötter, om odlingsråd och om inspiration. Avsnittet handlar också om hur vi sår och sköter om vitlök och lök. 

Farbror Grön i Uppsala

$
0
0

"Odla där du är"

Idag torsdagen den 9 november föreläser jag i Uppsala på Stenhagensbiblioteket. Ta gärna med en egen vattenflaska, jag bjuder på något starkt.


Plats:  Stenhagenbiblioteket, Allhuset, Herrhagsvägen 8, Uppsala
Tid: kl 19
Pris: Gratis
Övrigt: Ingen föranmälan

Välkomna

Maskbajs - det bruna guldet i din trädgård

$
0
0
Prima maskbajs från Västerås
Har ni fått för er att titta ner på en gräsmattan och se vad som händer? Det händer nämligen ganska mycket där,  och nu under hösten är det lätt att finna bevis på en aktivitet som försiggår på djupet i det fördolda. 

Jag läste för ett tag sedan, men minns inte var, om ett dansevenemang som arrangerades på en gräsmatta några timmar under den varma årstiden. Folk dansade, stampade och höll på och efter ett tag dök det upp massor av daggmaskar på gräsmattan där människorna dansade och det blev slipprigt och halt. Maskarna trodde, genom ljudet människorna åsamkade, att det var regn på gång och flydde hals över huvud genom sina gångar för att undslippa drunkningsdöden. Viken chock det måste varit, både för maskarna och för de som dansade. Tänk er att dansa barfota på en gräsmatta och att det helt plötsligt blir halt och kallt under fötterna, för att sedan upptäcka att det är några levande varelser som du med dina fötter håller på att mosa ihjäl.


Maskbajs , och den här informationen kommer från Börje Remstams bok "Min dröm om lustgården",är fyra gånger mer näringsrik än jorden där masken lever. Är det inte fantastiskt? Förstår ni vilken förvandlingsmaskin vi har i jorden? Får ni också samma idé som jag? Att vi måste se till att mata maskarna så att de blir fler och kan skapa mer näringsrikt bajs? Så vad ska man ge de små älsklingarna? Ja det är ju det som är så bra. De äter inte samma mat som vi utan resterna som blir över samt allt möjligt trädgårdsrens man kan tänka sig. De gillar löv, gräsklipp, ensilage, halvförmultnad kompost, bokashikompost mm. De ökar i antal när man gräver ner organiskt material i jorden,  när man täckodlar och när man låter organiskt material ligga kvar i odlingarna. Då kryper de upp på nätterna när det är mörkt och hämtar materialet, det är därför du ibland kan se att löven på en gräsmatta står upp istället för att ligga ner. Då är det maskarna som tagit tag i löven och börjat äta på dem.

Är det inte fantastiskt! Att om vi tar hand om dessa hjälpredare, ser till att de trivs och får mat, så ökar näringshalten i jorden. Men det finns en annan sak de också gör, de ser till genom sina gångar, att växterna lättare får tillgång till syre till deras rötter.  Om du odlar du på friland och i pallkragar som har kontakt med marken eller som du vet innehåller mask är det bara att att mata dem och njuta.

/ Johannes



Farbror Grön i Fellingsbro

$
0
0




Tisdagen den 14 november kl 18:00  dyker jag upp på Solhems handelsträdgård i Fellingsbro, mellan Arboga och Örebro. Det är gratis inträde så först till kvarn gäller. Ta med egen vattenflaska om du är känslig för chili, jag bjuder på färsk chili samt dipp.

Örtsalt på tork

$
0
0
Örtsalt på tork alldeles snart dags att mala igen.

Vi skördar fortfarande örter och bygger upp vårt lager av vårt eget örtsalt. I år har det blivit ca 3 kg salt på varierade örter och jag har experimenterat med att använda både havssalt samt det rosa himalyasaltet, hälften av vardera.  Då blir saltet inte lika ettersalt. Att ta vara på sina örter på det här sättet tycker jag är fantastiskt. Hela årets smaker och dofter görs tillgängliga under årets alla månader.

Det stämmer, vi gör ett blött salt genom att mala färska örter och salt i en mixer för att sedan torka det långsamt på ugnsplåtar med bakplåtspapper. Klicka HÄR om du vill komma till vårt recept och film.

Då och då går vi förbi våra plåtar  som står ovanpå skänken och på bokhyllan och vänder varsamt på saltet så att luften kommer åt att torka från alla håll och kanter. Ibland, när vi har mycket lök i saltet, behöver vi torka det i ugnen på 50 grader och med luckan på glänt. Ibland kan ett salt som är mycket fuktigt, behöva torkas i en sådan där eltork i flera våningar. När saltet har torkat maler vi det en gång till i vår mixer och sedan förvarar vi saltet i glasburkar med tätslutande lock. Vi gillar att använda vårt salt i saltkvarnar så att vi kan finmala det precis innan det landar på den mat vi äter.

Vi använder de örter vi har och gör saltet vid flera olika tillfällen. Ibland är det olika slags rena salt, då vi bara använder en ört eller grönsak och ibland blandar vi allt. När vi malt rena salt blandar vi oftast till ett generellt salt som vi tror kommer fungera till det mesta vi gör. Men vi lämnar också kvar olika slags rena salt i småburkar för särskilda tillfällen. I år har vi ett  dragonsalt, ett dill salt och ett vitlökssalt som vi tror att vi kommer använda till särskilda rätter och smörgåsar.


Vilka örter? De här örterna har vi använt i år: Rosmarin, timjan, vinterkyndel, basilika, libbsticka, persilja, topplök, piplök, gräslök, Kinesisk gräslök, roselleriblast, rucola, mejram, dragon, salvia, mynta och säkert några sorter som jag glömt. / Johannes

Farbror Grön i Tillberga

$
0
0

Välkommen att lyssna på mig i Tillberga ( Västeråstrakten) onsdagen den 15 november. Precis som i Fellingsbro behöver ni maila Sofia och kolla om ni får plats. Föreläsningen är gratis men det finns bara ett begränsat antal platser. Välkomna!

Ps. Ta med vattenflaska om du är chilikänslig.

Trädgårdsdag på Nordanby äng

$
0
0

Lördagen den 18 november är alla mimers och aronekens hyresgäster på Nordanby Äng välkomna att kliva ut i den friska luften och rumstera om i trädgården på Nordanby Äng. Ingen föranmälan krävs. Vi jobbar tillsammans mellan 10 - 13. Välkomna / Johannes

Grönsaksfly

$
0
0
Grönsaksfly. "Lacanobia. oleracea" 
Det är alltid någon som vill ta våra grönsaker ifrån oss. Är det inte vildsvin, dovhjortar, rådjur, harar, åkersorkar, mullvadar, tvåbenta marodörer eller insekter så är det sjukdomar eller oväntad väderlek som skördar våra ansträngningar. Det är nästan aldrig en rak resa från frö till mun!

Å vad vackra de är de där mörkbruna nattfjärilarna som flyger omkring i trädgården och i växthusen under sommarkvällarna. Eller? Ja det var så jag tänkte första gången jag blev utsatt för grönsaksfly. Jag fattade ju inte de negativa konsekvenserna av att några vackra nattfjärilar flög omkring bland tomaterna i växthuset. Den här angriparen och detta exempel exemplifierar odlarens vardag och utvecklande av medvetenhet, för det är sannerligen en mångsidig resa att bege sig in i odlandet. Den som inte utvecklas går under eller slutar att odla. När angriparen, som i det här fallet kommer in som mor och far, som vackra fjärilar i ens odling, är det inte jättelätt att förstå att det är aliens på besök. Först efter att man själv blivit drabbad kan bilden så smått börja klarna. Vid vissa angrepp står man ganska länge helt oförstående av vad man blivit drabbad av. Grönsaksfly är för mig ett sådant praktexempel när det drabbade mig. Jag såg dem inte förrän ganska sent vid första angreppet. Bara dess avföring som låg lite här och där. 

Jag har faktiskt aldrig upptäck dessa fjärilar som ägg utan det är först när de är i larvform som dessa kameleonter ( för de kan uppträda i många olika färger), lever rövare kring våra grönsaker och går att se. Först brukar det vara deras avföring man ser, som i bilden till vänster och sedan eller i samband med detta ser man ofta att någon eller något ätit på ens grönsaker. På tomater går de på frukterna och larverna sitter skyddade på de gröna tomaterna i samma färg som tomaten och gnager och gnager. De brukar inte äta rent utan ta några rejäla tuggor här och där för att sedan gå till nästa tomat. Låter man dem hållas kan de orsaka stor skada. Anar man att dessa odågor gnager på ens grönsaker ska man skaka på plantorna kort och bestämt, då brukar de avslöja sig genom att ramla ner på marken eller på jorden. larverna är ganska stora och tunga och sitter dåligt. Sedan, när de givit sig till känna bör du eliminera dem på något sätt tex med en sax eller med foten. Tänk på att när de ramlar ner på marken brukar de ofta rulla ihop sig till en boll och då är de lätt att de faller ner så att de rullar iväg så att man inte ser vart de tagit vägen. Det är viktigt att skaka lite då och då så att man till slut hittar alla larver.

LÄS MER »

Stadsodlarkurs med Farbror Grön 25% hastighet

$
0
0

Välkommen att söka denna stadsodlarkurs som går på halvtid på Eskilstuna folkhögskola. Det här är andra gången jag är med som gästlärare och det är fantastiskt kul att få undervisa i odlingens konst på det här sättet. Under två heldagar är jag med och inspirerar och smittar er med mina gröna fingrar. Det blir smakprov, experimenterande och rejält med kunskap. Klickar du HÄR kommer du direkt till ansökan och klickar du HÄR kommer du till kursens hemsida.

Skynda dig att sök, innan den 11 december måste du göra det!

Exempel på kursmoment:
Gemensam stadsodling på skolan inklusive försådd, direktsådd,  utskolning, byggnation av växthus  och/eller odlingsbäddar.
planering, genomförande och redovisning av egen stadsodling
omställning i ett större perspektiv
leva hållbart i staden
bokseminarium
studiebesök
gerillaodling
att ta hand om sin skörd
skördefest
föreläsningar med Farbror Grön
Kurstid: 3/2-22/9 
Studietakt:25%
Kurstillfällen: 
3/2, 24/2, 17/3, 28/4, 19-20/5, 9/6, 18/8, 22/9
LÄS MER »

Takfarmen - följ med oss upp och skörda

$
0
0
Spetskålen Kalibos.

Tänk att vi skördar mellan 200 - 300 kg tomater på takfarmen, 10 - 20 kg kål, 30 kg chili och mängder med annat och inte en endaste planta köper vi. Allt drar vi upp från frö. Detta sker på en takterass mitt i stan! Som stått tom sedan den byggdes på 1960 - talet! Visst låter det galet. Det är galet! Galet bra!

Det är svårt att rangordna ens odlingar när man odlar på så många olika spännande platser.  Jag älskar dem alla fast på olika sätt. Skogsträdgårdens lugn och att det är den första trädgården jag började odla i är ju svårt att slå, tillsammansodlingens närhet till vårt hem och vårt underbara växthus är ju bara det helt fantastiskt, Nordanby äng med sin urbana ståtlighet och vackra plats får mig ofta att häpna,  prästgatans fägring på kulturmark mitt i staden är bara så spännande. Men känslan, även om vi, Christopher och jag, börjar vänja oss efter fem års odlande på takfarmen, av att cykla ner på stan för att gå upp på en takterass och skörda mängder av mat. Den är oslagbar! Det är så läckert att odla mitt i stan och göra sin mat där!

Om det är något jag vill säga med stadsodling så är det det här: "Det finns oändligt med platser att odla på i våra städer"! Problemet är inte att det inte finns yta, det är att det är så få som odlar! Brist på odlingsmänniskor alltså!


En av mina vanligaste luncher under september och oktober. Zuchini, tomat, paprika (chili) och på det en äggröra med smält ost. Perfekt fastfood när man är hemma och grejar med blogg och trädgård.



Det går ju inte att se sig mätt på dessa vackra grönsaker. Att ta in tomaterna gröna och få vara i närheten när de genomgår sin färgsprakande förvandling mellan augusti - december är inte vara vackert utan ett sätt att leva med sina grödor. Vilken gåva! Fortfarande idag, den 20 november har vi ca 15 kg tomater som ligger på mognad i vårt hem. Varje dag går jag och pysslar med dem. Tar bort några som ruttnat, sorterar olika former och färger var för sig.
LÄS MER »

Poddavsnitt om musik, lök, löv och våra älsklingsträdgårdar.

$
0
0
Johannes / Farbror Grön där han hör hemma. I myllan!

Kan man älska flera odlingar samtidigt eller är man monogam när det gäller kärlek till trädgårdar?  Vilken dum fråga! Ja det håller jag med om. Trädgårdar är som ens barn, det finns alltid en ledig plats i ens hjärta för en ny odling. Men! Det är något särskilt med skogsträdgården för mig. Här har jag trampat marken sedan jag tog mina första stapplande steg och här odlar jag än idag. Här har jag byggt jordar, örtland, odlat primulor, testat pallkragar för första gången och här har jag gjort ofantligt många misstag.


”Två odlare emellan – Bäckmo & Wätterbäck” är en podcast med Sara Bäckmo från Skillnadens Trädgård och Johannes Wätterbäck från Farbror Grön.  Lyssna på ett samtal om vad våra trädgårdar betyder för oss och hur man odlar bananschalottenlök. Avsnittet handlar också om vårt andra gemensamma intresse - musik. 

LÄS MER »

Potatisbladmögel på tomat

$
0
0

Potatisbladmögel på tomat. Äntligen fick jag tag på några praktexemplar att fotografera.

I förrgår låg jag i badet alldeles för länge. Jag fick med mig en tidning med en lång artikel om potatisbladmögel hos yrkesodlare som jag bara var tvungen att läsa färdig och reflektera över.

Det var spännande att ligga där ombonad i värme och läsa om potatisbladmögel utifrån yrkesodlarnas perspektiv. I tidningsartikeln togs det även upp flera andra potatissjukdomar som angriper potatis och vilka olika preparat man behandlar med samt några nya resistenta potatissorter. Potatissorterna som beskrevs i artikeln benämndes som "Stärkelsepotatis"Vad exakt är Stärkelsepotatis tänkte jag ? Efter några minuters googlande började jag hitta träffar som kunde förklara det hela. Det är framodlade potatissorter som inte är tänkta att bli matpotatisar utan som används som bas vid industriell framställning av stärkelse för livsmedelsindustrin.

Som odlingsinspiratör och trädgårdsnörd är det många gånger viktigt och berikande att lyfta blicken mot yrkesodlare, såväl ekologiska som traditionella odlare. Att inte bara umgås och inspireras av sin egen odlargrupp utan kika över kanten för att se vad yrkesodlare, som är ekonomiskt beroende av sina skördar, tänker och agerar. Att se vilka sorter de odlar, hur de sköter dem, vilka problem de brottas med och hur de löser problemen.

För oss som fritidsodlare är ju odlandet inte på samma sätt och många gånger positionerar vi oss som de goda och medvetna odlarna och yrkesodlarna som de onda och omedvetna odlarna. Om jag misslyckas med skörden grödorna jag odlar, kan jag alltid välja att köpa grödorna i en livsmedelsaffär. Det fungerar ju inte på samma sätt för någon som är ekonomiskt beroende av sitt odlande och sina grödor även om vi säkert blir lika bedrövade när så sker.

Tomaterna på bilden har drabbats av potatisbladmögel eller brunröta som det också kallas. De är odlade på takfarmen 2 där jag odlar tomater i en lång odlingsbädd för tredje året i rad ( utan att praktisera växelbruk). I år har jag bara vattnat dem vid tre tillfällen under odlingssäsongen, de har fått klara sig mer eller mindre själva.  Jag skördade dem i oktober och en del frukter, som de på bilden, drabbades av potatisbladmögel. Jag vet inte riktigt varför?

Klicka HÄR för att komma till vårt första inlägg om tomater som drabbats av potatisbladmögel. Det hade i tillsammansodlingen 2012 och vi fick slänga nästan allt!


Frisk tomat från takfarmen1 2017. Den här sorten, purple calabash ska vara lite brunröd i sig, sorten är sådan.  / Johannes


Jakobs såschema utifrån Alla fingrar gröna

$
0
0


Så himla häftigt är det att en av våra bokläsare på eget initiativ utformat en överskådlig tabell över våra stegvisa odlingsinstruktioner.

En vanlig dag märkte vi att vi blivit taggade i ett inlägg i facebook-gruppen Köksträdgården. Att bli taggad i någon annans inlägg är en ganska vanlig företeelse, men denna gång blev vi verkligen överraskade. Så här löd texten i inlägget:

”Vintersådd, höstsådd och vårsådd.
Jag har fått en så väldigt härlig inspiration efter att ha läst "Alla fingrar gröna" av Johannes Wätterbäck och Theres Lunden. För mig var begreppen vintersådd och serieodling inte så bekanta när vi flyttade in i huset med liten tomt för två år sedan.
Jag har utgått från listan på 36 odlingsvänliga grönsaker och lagt upp dem i ett schema …
För detaljerad information om varje grönsak rekommenderas att läsa boken...”
Bilden kommer från originalposten 
En hel del fina kommentar följde och vi kände direkt att fler som gillar vår bok kanske skulle ha nytta av detta så- och förkultiveringsschema. Vad tycker du? Visst är det bra och överskådligt? 

Om du tycker att bilden är suddig, rekommenderar vi att visa den i helskärmsläge. Där kan den bli något mer tydlig.


Jakob Hammarbäck som gjort detta växtschema bloggar också. På pitaya.se hittar man honom. 


Theres Lundén




Farbror Grön föreläser

$
0
0
Vattning i den härliga stadsodlingen Nordanbyängs-trädgård.

Jag får i snitt en föreläsningsförfrågan varje dag den här tiden på året och det gör mig så glad. Tänk om jag där och då, när jag började odla den 8 mars 1992, kunnat ana att jag skulle åka land och rike runt och prata om odling 25 år senare!  Det är sannerligen ett fantastiskt och roligt arbete, som inte bara ger mig tillfälle att dela med mig av min kunskap, utan också att fyllas på av den kunskap och historier ni delar med er av. I år kommer jag öppna upp för fler föreläsningar under sommarmånaderna uppe på takfarmen. 80 personer samtidigt är nog vad jag som mest mäktar med men det går även med mindre sällskap. juli - fram till slutet av september är enligt mig de bästa månaderna på taket, då finns det mest att provsmaka.

Vill ni boka mig är det bara att höra av er på Johannesw71@hotmail.com . 

Mars, april  och maj är de månaderna flest vill inspireras av mig. Men glöm inte att januari, februari samt juni också är riktigt fina månader det med. Jag får också en hel del förfrågningar om hösten redan nu och jag åker även till resten av skandinavien och föreläser. 

Det går att kombinera flera olika teman och har ni några egna önskemål om teman är jag även nyfiken på dem.

Hoppas vi ses / Johannes

Föreläsningar:


Odla hela året
Varför begränsa odlandet bara till vår och sommar, när året har två årstider till 
som kan grönska? I föreläsningen Odla hela året berättar jag hur man kan tänja på 
gränserna och odla ätbart under så lång tid som möjligt, hur man kan utnyttja plats för 
att få flerskördar på liten yta, hur fönsterbrädan kan ge grönt då utomhusklimatet 
inte kan. Därtill ger jag läckra tips på vad man kan göra med sin skörd.

Odla där du är
Du behöver inte ha en stor trädgård för att kunna odla! I föreläsningen Odla där du är
berättar jag hur du enkelt kan odla goda grönsaker i dina fönster, på din balkong, 
takterrass, pallkrage, växthus eller friland. Jag varvar praktiska odlingstips med sortrekommendationer och gröna recept.



Fler förslag på ingångar
Odla för smak - Vad gör man med sin skörd
Kvinnorna i mitt odlarliv
Mina älskade blommor
Stadsodling - hur kommer man igång 
Stadsodling - Att odla på tak
Stadsodling - Att praktisera hållbar utveckling
Stadsodling - Vad händer i en stad där människor börjar att odla
Odlandets grunder
Vad gör man med skörden
Odla med naturen

Workshops:
Odla med barn och pedagoger
Odlandets grunder'
Bygga köksträdgårdar
Bygga stadsodlingar

Odla funkia från frö och min mammas gamla plantor

$
0
0
Torkade funkiafrön från egna plantor.
I år ska jag odla funkia från frö. Det är inte första gången jag sått funkians fröer, men alla tidigare år har jag misslyckats. Jag är verkligen inte säker på att det ska gå bättre i år, men jag är van att misslyckas om och om igen för att sedan lyckas. Jag är ju inte den typen som ger upp i första taget. Är det inte växten det är fel på så är det allra oftast jag som tabbat mig. Det är generellt mycket vanligare att det är hos odlaren problemet ligger på ett eller annat sätt.  Med dessa frön anar jag starkt att det faktiskt också berott på mig. Att fröna pga sin konstruktion eventuellt gått sönder under min hantering av dem, att jag varit för vårdslös. Fröna är ganska platta och långsmala och bryts lätt av om man är oöm med dem.  Så i år har jag varit extremt försiktig med dem så att inga ska gå sönder.


I år klippte jag av frökapslarna när jag tyckte att de såg mogna ut, när de börjat att anta en mer gulaktig än grön färg. Efter att jag klippt av dem la jag dem på ett luftigt ställe i vårt hem och lät dem torka länge tills de spruckit upp och fröna började ramla ut. Vissa kapslar har inte öppnat sig ännu och ur några av dessa har jag försiktigt lyckats att pillat loss fröna men några kapslar tänker jag låta vara orörda och så hela, som små fröbomber.  Nu i december kommer jag att fylla en av de där underbara återvunna grönsaksaskarna med planteringsjord och strö ut funkiafrön ovanpå och täcka dem med lite jord, ca 0,5 cm. Sedan kommer jag ställa ut asken i kallväxthuset och vattna den och hoppas på att det lyckas bättre i år. 
LÄS MER »
Viewing all 896 articles
Browse latest View live