FARBROR GRÖN

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den första luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig denna ståtliga gröda. En fantastisk gröda på många sätt men som har sina krav eller vad säger du?

Aubergine var till en början inte helt lätt för mig att använda i matlagningen. Den kändes mest som en bukfylla utan smak och som dessutom sög åt sig otroligt mycket olja eller smör när man stekte den. Då och då stod jag med de stora svarta frukterna från grönsaksdisken och försökte mig på att göra en moussaka, men det blev mest bara ok, mer än så blev det inte. Det var inte förrän vi odlade sorten på bilden, den långsmala och purpurfärgade sorten "Farmers long" som aubergin blev en självklar ingrediens i vår kosthållning. Vi köper aldrig aubergin nuförtiden utan njuter dem bara som en säsongsgröda under augusti till oktober och oftast delad på längden stekt i rapsolja men då och då hamnar de i en baba ganoush. Under 2017 fick vi dessvärre inte så många frukter, det var en kall sommar och fruktsättningen satte igång extremt sent.

Vi odlar aubergin i odlingslådor eller i 10-20 literskrukor på skyddade lägen som uppe på takterassen, utmed söderväggen i tillsammansodlingen eller i våra växthus. Vi har testat att odla dem på friland men de verkar må bäst om de inte står för kallt om fötterna.

Nedan följer ett smakprov från boken Alla fingrar Gröna om hur du frösår aubergine. I boken beskriver vi alla steg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

Förkultivering

Aubergine vårsås inomhus februari–mars i soligt fönster eller under växtbelysning.

1. Fyll odlingsbehållaren med såjord, upp till 1 cm från behållarens kant.

2. Fördela frön jämnt med ett mellanrum på 5–10 mm.

3. Strö 1–2 mm såjord över fröna. Platta inte till jorden.

4. Märk sådden med sort och datum, t ex på en glasspinne som du sticker ner i jorden.

5. Ställ krukan i ett odlingstråg.

6. Vattna försiktigt ovan- eller underifrån så att jorden blir genomfuktad. Vattnar du ovanifrån häller du försiktigt vatten över sådden tills det rinner ut i odlingstråget/miniväxthuset. Du kan också vattna direkt i odlingstråget/miniväxthuset så att vattnet sugs upp i jorden underifrån. När jorden är mättad och ytan känns fuktig häller du bort överflödigt vatten ur tråget. Det gäller även om du vattnat ovanifrån.

7. Sätt lock på miniväxthuset eller täck behållaren med plastfilm med hjälp av en gummisnodd.

8. Fröna behöver värme för att gro. Placera därför tråget på en värmematta eller fönsterbräda med element under, i ett soligt fönster eller under växtbelysning (s 287)med ljus 14–16 timmar per dygn. Du ska hålla din frösådd fuktig. Ser den torr ut kan du lyfta på miniväxthusets lock eller plastfilmen och vattna försiktigt med ljummet vatten, gärna med en blomspruta.

9. När plantorna tittar upp tar du bort locket eller plastfilmen och stänger av värmemattan. Nu vill plantorna ha massor av ljus och inte fullt så varmt som tidigare. Alla frön kommer inte att gro samtidigt men har några börjat är de andra också på gång.

____________________

Vår vanligaste lunch i augusti september är en lyxig äggröra med nyskördad aubergine och zucchini. Grödorna steks så att de får en bränd yta innan äggen och osten träffar stekpannan. Sedan kryddar vi det hela med vårt örtsalt. Den här rätten går vi och längtar efter under hela våren och sommaren. Vilket favoritrecept på aubergine har du och vilken sort har du lyckats bäst med?

Klicka HÄR för att beställa boken /Johannes & Theres

Jag förlorade min karaktär bland lökarna.

Kan man ha för många tulpanlökar? Nej! Så länge det går att komma ner i jorden och det finns platser ( inkl ny mark att bryta) kan man inte ha för många. Jag klev in på granngården i Västerås i onsdags och alla lökar inkl vitlökar gick för 10 kr styck tom bigpack (förpackningarna). Jag gick bärsärk bland korgar och lådor men köpte långt ifrån allt. Det finns jättemycket kvar! Känslan att glida ut från butiken med en tung kasse med tulpaner för 250 kr är riktigt fin.

Jag älskar tulpaner och har gjort ända sedan jag tog mina första steg och rev ner dem från vaserna från borden när jag var liten. De har ju sådan härlig form och härligt gnisslande blad och vackra blommor i de mest ljuvliga former och färger. Jag har en förkärlek för vita, rosa, aprikos, papegoj, botaniska och röda tulpaner. Förlåt, det var många! Jag inser det nu, jag älskar dem alla. Det är något speciellt med vårblommor, de kommer så där som en skänk från ovan i det gråa och trista efter våra oftast blöta vintrar. Som rent liv som spirar ur det murriga och skitiga. Så välbehövligt för oss här uppe i Skandinavien, det är som att vi får ett par veckor extra vår, som en vacker markör som vittnar om vart vi är på väg trots blöta och kalla bakslag.

Att arbeta i en trädgård som blomstrar är som balsam för själen. Den här rabatten är vid en av våra bilparkeringar i tillsammansodlingen, här odlar vi blåbär och tulpaner. Förstår ni vad härligt att öppna bildörren och komma hem när det ser ut så här! Blommor har alltid varit lika viktigt för mig som grönsakerna, kanske viktigare på många ett sätt. Vi odlar ju blommor oftast för dess skönhet och inte för att äta dem. Är inte det vackert? Att odla något för dess skönhet och där lönen för mödan inte är att fylla magen utan skänka glädje till våra sinnen. Där började odlingsmagin i mig, i mötet med blommorna och som ni vet är jag ju totalt förlorad i ett förgrönskat liv numera.

LÄS MER »

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den andra luckan i vår odlingsjulkalender hittar du purjolök. Gör du som vi? Försår den inomhus och friserar den ett par gånger innan den hamnar i jorden?

Vi har fortfarande inte skördat alla purjolökar och i dag när de är -1 grader ser de ganska ensamma ut där de står fastfrusna i tillsammasodlingen. Men det är där jag vill ha dem och det beror faktiskt på min pappa. Han älskar purjolök, och kokt med smält smör ska den serveras. Ibland när jag var liten köpte han på sig ett par kilo åt gången och då brukade han hänga lökarna i en kasse på verandan i väntan på att njuta av denna, inte allt för sällan gasbildande gröda. Ibland när han storhandlade brukade han göra flera ärenden på stan medan purjolökarna låg i bilen. Hade jag otur en sådan dag kom han till skolan för att hämta mig och den varma skolbussen byttes ut mot pappas lökbil. Blundar jag och koncentrerar mig så kan jag ta mig tillbaka till denna stank och mindre trevliga upplevelse. Därför vill jag undvika att befinna mig i närheten av doftande purjolök, så jag lämnar den där ute tills vi behagar att använda den, oftast innan jul.

Nedan följer ett smakprov från boken Alla fingrar Gröna om hur du kan omplantera purjolök. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet tills grödan hamnar i din mun.

Vi odlar purjolök i både pallkragar och på friland och som de flesta grödor vi odlar så förkultiverar vi dem

Omplantering

1. Grunda varje kruka med 1–2 cm planteringsjord. Använd en bordskniv och pilla försiktigt upp en planta i taget så att inga rötter går av. Plantera varje planta i varsin kruka och fyll på med jord.

2. Frisera plantan genom att klippa ner den till ca 5 cm ovanför jordytan. Återupprepa när plantan åter har blivit 10–15 cm hög.

3. Ställ krukorna i ett odlingstråg som du placerar i ett soligt fönster eller under växtbelysning med 14–16 timmars ljus per dygn. Mer om växtbelysning, s 287.

4. Vattna rejält i odlingstråget med ljummet vatten och låt plantorna suga i sig så mycket att du kan se eller känna att jordytan är fuktig. Häll bort överflödigt vatten.

5. Håll därefter jorden fuktig med ljummet vatten. Vattna direkt i odlingstråget. När allt vatten sugits upp är det dags att fylla på igen. Suger sådden inte i sig vattnet, kan det bero på att den är mättad. Häll då bort allt vatten och låt stå i några dagar innan du vattnar igen.

6. 2–3 veckor efter omplanteringen behöver plantorna gödselvattnas några gånger i veckan innan avhärdning och slutplantering. Mer om gödselvattning, s 273.

___________________

Vad använder du helst purjo till? Vi tycker att den är fantastiskt god att använda i hemlagad sushi. Purjon ger det där lilla skarpa och mustiga till makirullarna, fantastiskt i kombination med majonäs. Man kan skörda purjo när de är späda och använda precis som salladslök. Klicka på bilden om du vill komma till vårt sushirecept.

http://farbrorgronrecept.blogspot.se/2012/03/vegetarisk-sushi.html

Klicka Här eller på bilden ovanför så kommer du direkt till Adlibris där du kan beställa Alla fingrar gröna fraktfritt /Johannes & Theres

Jag trodde det var kört, för jag hade läst att så många av er som odlar där ute hade haft svårt att få tag på utsädesvitlök under hela november. Jag hade förlikat mig med att det bara skulle bli två pallkragar i skogsträdgården med vitlök nästa år. Men så hände det där jag alltid hoppas på vid den här tiden på året, man kliver in i en butik med stora korgar och lådor med utsädesvitlök till vrakpris. Det som var extra kul i år var att de hade sorten Messidrome som ekologisk. Jag köpte på mig vitlökar för 100 kronor och fick ihop så pass mycket så att det räcker till både tillsammansodlingen, takfarmen och eventuellt till Nordanbyäng. Det känns fantastiskt! För oss är det viktigt att plantera mycket vitlök, det har under de senaste två åren inte varit en spikrak resa från plantering till skörd. Ett år dog allt i skogsträdgården och hälften i tillsammansodlingen, ett annat år dog alla lökar på takfarmen. Min taktik nu för tiden går ut på att gardera så gott det går mot bortfall. Jag odlar i alla odlingar och hoppas på att det fungera någonstans.

Jag tycker om att odla vitlök i pallkragar, för det är så lätt att plantera i dem om man gör som på bilden och lyfter bort jorden. Jag tar två skottkärror där jag lägger jorden som jag gräver ur bort, lyfter ur. Sedan gödslar jag med pelleterad hönsgödsel och pelleterat ekologiskt grönsaksgödsel, mellan 200 - 300 g av vardera. Efter att gödslet kommit på plats så rör jag runt det i ytan så att det blandas med jorden och sedan placerar jag ut vitlökarna och trycker ner de till hälften. Sedan är det bara att skyffla på all jord igen och sätta dit en märkpinne, mest för att minnas att det ligger något i jorden så att man inte råkar förstöra någon plantering under våren.

LÄS MER »

Förlåt min bedrövliga handstil. Sådd = 12/7, utplanterad den 3/8.

Sallat är en av våra favoritgrödor att serieodla. Det är få eller inga sallater som klarar av att vara spänstiga och saftiga i över ett halvår. Lösningen är att alltid så nya frön ( via kylskåpet mitt i sommaren) så att vi kan sätta ut nya fina plantor. Då kan vi njuta av egenodlad krispig sallat från maj till november. Kika på vårt inlägg om serieodling här.

Nu orkade den inte mer. Jericho gick in i december som en slagen sallat, den klarade inte likt Bronze arrowhead att stolt och obemärkt leverera sina välsmakande blad till första advent. Men i rimlighetens namn! Det kan man väl inte heller kräva av en Israelisk sallat, att den ska klara flera dagars omväxlande väder med lägsta temperatur som - 5,6. Vi är riktigt nöjda med att den orkade med så länge som den gjorde. Om tre månader ska vi vinterså den

Visst blir man lite ledsen när en av ens favoritsallater skördas av kylan innan man själv hinner njuta av den. Men vi har faktiskt plockar i två månader och bara det är väl gott nog. Vi har varit så nöjda med att ha färsk egen odlad sallat ända fram till november. Klicka här så kommer du till inlägget om våra favoritsallater, Jericho är en av dessa.

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den tredje luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig denna ståtliga gröda. En gröda man kan glömma bort ett eller två år utan att den försvinner men som också om man tar hand om den, kan bli till en av trädgårdens giganter! Hur gödslar du din rabarber? Använder du också guldvatten?

En av mina trädgårdsinspiratörer i unga år avslöjade sin hemlighet gällande hennes fantastiska rabarberplantor. Hon tömde pottan där de växte. Vilket stalltips tänkte jag och bestämde mig för att de borttynade rabarberna vid mormors stuga, där hela familjen brukade skörda rabarber skulle få sig en skvätt av livets goda. Jodå jag fick upp dem i storlek efter ett par år men det bästa av allt var att mina systrar vägrade att äta av dessa rabarber när de fick reda på att jag gödselvattnade dem med mitt eget kiss. Vilken lyckoträff! Jag fick alltså större plantor att skörda ifrån och kunde skörda mer eftersom minsa systrar inte ville äta av rabarbern längre. Det mina systrar kanske inte förstod är att det var rötterna som vattnades med mitt kiss utspätt med nio delar vatten och att denna behandling inte inträffade när det var dags att skörda. Men jag höll dem i okunskap, det var ju så smidigt att kunna skörda så mycket.

Nedan följer ett smakprov från boken Alla fingrar Gröna om hur du sticklingsförökar rabarber. I boken beskriver vi alla steg i odlandet detaljerat från det lilla fröet eller plantan och tills grödan hamnar i din mun. Testa för all del också att fröså rabarber. Sorten glaskin gror som popcorn om du vintersår dem. Vill du kika på hur vi vintersår klicka HÄR

Sticklingsförökning

1. När rabarberstjälkarna börjar visa sig på våren är det dags att ta sticklingar för sticklingsförökning.

2. Ställ dig ovanför rabarberplantan och se hur den växer, oftast kommer stjälkarna upp på flera ställen från en planta. Gräv bort det rabarberskott som är längst bort från plantans mittpunkt så att du får upp en rot med flera bladpar på: en rotstickling. Det du gör när du gräver bort rotsticklingen är att du skär av en bit av en stor rotknöl med spadens hjälp. Ibland kan man behöva ta i ganska hårt.

3. Fyll en kruka med 1/3 planteringsjord. Blanda 1 dl pelleterad gödsel med jorden och fyll på med planteringsjord till krukans kant. Gör ett hål i mitten av jorden och stoppa ner rabarbersticklingen så att bladrosetten hamnar ovanför jordytan. Fyll på med planteringsjord så att det sluter tätt kring sticklingen.

4. Ställ krukan utomhus, men inte i direkt solsken.

5. Genomfukta jorden i krukan ovanifrån så att det rinner ut vatten undertill. Håll jorden fuktig tills du ska plantera ut sticklingen. Gödselvattna gärna plantan ett par gånger under sommaren.

_____________________

Att äntligen få laga den här farligt goda rabarberkakan när vårens brandgula solstrålar fortfarande silas genom vardagsrumsgardinen gör mig gråtfärdig, tänk att livet kan smaka så gott! Klicka in på bilden om du vill komma till receptet. Kakan går alldeles utmärkt att tillaga på fryst rabarber. Vad har du för måsterecept när det gäller rabarber?

http://farbrorgronrecept.blogspot.se/2015/05/rabarberkaka-med-mandelmassetacke.html

Klicka här eller på bilden nedan för att beställa vår odlingshandbok /Johannes & Theres

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den fjärde luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig denna iögonfallande gröda. Det här är en av våra favoriter att serieodla efter tidig potatis.

Har ni odlat majrova som serieodlingsgröda nummer två? I så fall är det under den här månaden ni allra senast bör skörda dem. Vårt rekord är att skörda dem den 22 december för att njuta dem i en sallad på julbordet. Vår absoluta favorit är rovan på bilden som heter "Purple top White globe". Just den här sorten är kritvit och fast i köttet och har inte en markant kålrotssmak som vissa majrovor kan ha. Den här är mer som en rättika i konsistens och smak och perfekt att använda istället för rättika om du lagar egen kimchi.

Nedan följer ett smakprov från boken Alla fingrar Gröna om hur du vintersår majrova. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet tills grödan hamnar i din mun.

Vintersådd:

7. Placera odlingstråget i ett växthus, en inglasad uteplats/balkong, ett pallkrageväxthus eller en drivbänk. Det kan också fungera på ett skyddat läge utomhus, gärna i en transparent låda som skyddar mot vind. Om du använder pallkrageväxthus eller drivbänk är det viktigt med bra ventilation så att temperaturen inte blir för hög soliga dagar.

8. Täck sådden med 1 dm snö eller se till att det alltid finns ca 5 mm vatten eller is i tråget. Titta till din sådd varje vecka. Fyll på med snö eller vatten när det försvinner.

9. Under våren gror fröna och det är viktigt att sådden hålls fuktig. Kontrollera den varje eller varannan dag. Vattna försiktigt ovanifrån så att det rinner ut vatten i odlingstråget eller direkt i tråget så att jorden suger upp vatten underifrån. Ju större plantorna blir, desto mer vatten behöver de.

10. När plantorna är 5–15 cm är det dags för slutplantering.

____________________

Kimchi är inte direkt en maträtt man kan smyga med. Den tar plats både i munnen men också i rummet. Kål i kombination med riven ingefära och pressad vitlök doftar enligt mig mycket och ljuvligt! Har du något spännande förslag på var majrova gör sig bra någonstans?

http://farbrorgronrecept.blogspot.se/2013/06/kimchi.html

Klicka här och på ovanstående bild så kommer du till vår bok Alla fingrar gröna. Vill du ha boken innan jul, se till att beställa i god tid. /Johannes & Theres

Sallatskål skördad sista veckan i november, serieodlad och utplanterad i augusti. Huvudet vägde 0.8 kg.

Att kunna skörda under lång tid eller att kunna lagra grönsaker på ett "bra" sätt betyder otroligt mycket för oss självhushållare. Då behöver vi inte skörda eller äta allt på en gång och vi kan klara oss utan stora förvaringsutrymmen. Det här är ett inlägg om mitt experimenterande med olika grödor och vad de klarar av.

För oss, Theres och jag och barnen som bor i en lägenhet och odlar rejält med grönsaker i tre odlingar känns det nästan livsviktigt att hela tiden undersöka vad våra grödor klarar av innan de ger upp. Vi behöver den kunskapen inför kommande säsonger. Det är minst lika viktigt att lära känna sina grödor och veta hur man tar hand om sina skördar som kunskapen om att odla. För mig har det varit och är en ständig resa av lyckanden och misslyckanden. Som odlare blir det så tydligt hur allt hänger samman, från frö till mun och den fantastiska och mödosamma resan där emellan. Jag kan verkligen känna en otroligt stark vördnad för våra förfäder och deras ansträngningar för att inte svälta ihjäl. Vad många umbäranden det måste har varit att odla för ett par hundra år sedan, hela familjens liv stod på spel om skördarna misslyckades. Det problemet har inte vi. Misslyckas vi kan vi gå till affären och fylla på med mer mat. Ibland tänker jag att jag skulle vilja ställa om alla våra odlingar till att odla för överlevnad, att bara välja säkra kort, att odla så mycket mat som möjligt, ta bort lyxgrödorna och fokusera på just överlevnaden. Men vi är inte där riktigt än. Tanken har landat och jag och Christopher som jag odlar med på Taket har pratat om det här i ett par år. Vi får se vad som händer framöver, vi ruvar på det så att säga.

Chili skördad i växthuset på Nordanbyäng i mitten av november

Jag experimenterar mycket med att vänta ut grödor så att de nästan går under innan vi skördar dem och vi testar hela tiden nya sätt, eller förfinar de gamla sätten samt hur vi lagrar dem. För mig räcker det inte vad andra säger eller vad som står i böcker och tidningar. Jag måste få se det med mina egna ögon och dra slutsatser av mina egna experiment, först då kan jag dela med mig av dem till dig. Detta resulterar så klart i en hel del bortfall, grödor som förgås! Men ibland måste man offra något för att vinna kunskapen.

LÄS MER »

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den femte luckan i vår odlingsjulkalender doftar det friskt och mycket. Vitlöken är kungen av lökar och den som är lättast att bli självförsörjande på om man gödslar den rätt. Hur gödslar du din vitlök och när brukar du sätta klyftorna?

Har ni också upptäckt hur fantastisk denna gröda är och hur relativt lätt den är att odla? Vitlöken har en given plats i "Alla fingrar gröna" och vi har skrivit en hel del genom åren om den på vår blogg.Vi älskar vitlök! Kanske är det den grönsak/ krydda vi helst av allt inte skulle vilja leva utan. Den fungerar ju i så många maträtter och ger det där extra som få andra grönsaker kan ge. Den tar liksom plats och samtidigt harmonirerar ihop många rätter. Vi väntar ofta med att plantera lökarna tills tjälen nästan inträffar. Vitlökarna för i år är planterade både i skogsträdgården ( november) och i tillsammansodlingen ( december), men vi har fortfarande inte hunnit plantera vitlöken på takfarmen än. Jag har lagt ner ett par utsädesvitlökar i min dataväska så att jag kan smita upp där på torsdag och plantera en pallkrage när jag avslutat ett inomhusarbete, först då är jag nöjd, när jag planterat klyftor i tre odlingar.

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna om hur vi skördar vitlök. I boken beskriver vi alla steg i odlandet detaljerat från det lilla fröet, klyftan eller sticklingen och tills att grödan hamnar i din mun.

LÄS MER »

Man kan inte hinna allt men man kan hinna mycket och skjuta upp en del saker till sedan. Men när snön och kylan kommer blir man ofta motiverad att uträtta storverk. Hur stänglar man in sin kål för att ha den ifred och hur ska man inte grilla med stor hund i familjen?

Odling är inte något kuriöst utan en stor folkrörelse konstaterar vi och vi pratar frön och vardagsrum vi inte vill belamra med effekterna av våra gröna fingrar.

”Två odlare emellan – Bäckmo & Wätterbäck” är en podcast med Sara Bäckmo från Skillnadens Trädgård och Johannes Wätterbäck från Farbror Grön. Lyssna på ett samtal om de trädgårdsgöromål vi önskar att vi hunnit med. Avsnittet handlar också om friluftsliv, nyckelhålsodling och västeråsgurkan.

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den sjätte luckan i vår odlingsjulkalender frodas det i en pallkrage på takterassodlingen takfarmen. Det är sallaten Bronze arrowhead. Vi har egen sallat från maj - till november. Att vi lyckas med det beror på att vi vintersår, sommarsår och serieodlar sallaten.

Jag trodde engång i tiden att sallat det är väl sallat och jag brukade odla dem i långa rader på friland. Det var först när jag började förså sallat och sedan vid utplantering ge dem bra med utrymmme som jag verkligen fattade vad Sallat är och hur den bör växa och kan smaka. Är du en radodlare eller har du också börjat att ge dem utrymme?

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna om våra tankar kring sallat. I boken beskriver vi alla steg i odlandet detaljerat från det lilla fröet, klyftan eller sticklingen och tills att grödan hamnar i din mun.

_____________________

Idag förodlar vi alla sallatsplantor. Sallatsfrön gror sämre ju varmare det är. Om det är över 18 grader gror de nästan inte alls. Vi försår dem och ställer ut i växthus/balkong på våren eller stoppar in odlingsbehållaren i en plastpåse i kylskåpet i ungefär en vecka om vi sår sallat på sommaren. Försådd sallat blir betydligt större, saftigare och kraftigare än de som sås tätt i rader på friland, och vi kan skörda mer på varje planta. När sallatsplantorna blivit omkring en decimeter höga planterar vi ut dem en och en i trädgården. Sallat passar verkligen att bara sticka ner lite här och där: har du ett ledigt hörn i en pallkrage eller en lucka i ett friland är det bara att plantera en planta där. Förkultiverar du för många plantor kan du alltid dela med dig till vänner och bekanta som har en bit jord över. Var försiktig när du planterar ut dem på den slutliga odlingsplatsen; sallatsplantor är ytterst känsliga mot het sol de första dagarna och behöver skuggas. Enklast är att plantera ut dem sent på kvällen eller när det är molnigt. Skugga dem gärna med fiberduk de första dygnen och se till att de får vatten.

_____________________

I år lyckades vi få sorten Bronze arrowhead att gå upp i frö i skogsträdgården, fröna vintersåddes i februari 2016 och vill du ha egna frön så är det tidig sådd som gäller. Nu har vi äntligen eget utsäde i ca fem år framöver av en av våra favoritsorter. Ska du vara säker på att få sortäkta frön bör du helst bara odla en sallat i din odling så att det inte blir några korsningar. En del menar att korsningsrisken är liten men jag tar gärna det säkra för det osäkra.

Klicka här eller på bilden nedan för att köp boken till marknadens bästa pris. Vill du ha boken innan jul, se till att beställa i god tid. /Johannes & Theres

https://www.adlibris.com/se/bok/alla-fingrar-grona-9789198044881

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den sjunde luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig bokens starkaste gröda, chili! Det finns otroligt många olika sorters chili så det kan vara svårt att välja vilka man ska odla. Vi kommer att lägga frön av sorterna Bhut jolokia strain 2, och "Bhut orange Copenhagen" i blöt i morgon. Vilka ska du att odla 2018?

Jag har som tradition att lägga chilifröna av sorten C. chinense ( den starkaste och den som tar längst tid på sig) i ljummet vatten den sjunde december för att sedan så dem den åttonde. Det skulle lika gärna kunna vara den andra eller den elfte men någon tradition måste man ju ha. Jag ställer alltid frösådderna under någon slags belysning direkt efter frösådden och det blir hemtrevligt med lite extra ljus nu i juletid. Jag gillar verkligen känslan av när en gröda möts i olika delar i sin cykel, som att den sista syrningsburken står kvar på skänken samtidigt som de nya chilifröna skall sås. Mitt bästa tips när det gäller frösådd av chili är att man ska använda nyköpt såjord, värmematta, miniväxthus och belysning. Då har man en bra grund att utgå ifrån.

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna om hur vi förkultiverar chili. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

Förkultivering

1. Blanda 1 krm bakpulver med ½ dl ljummet vatten. Lägg i fröna och låt ligga i 12–24 timmar för att snabba på groningen.

2. Fyll en odlingsbehållare med såjord till 1 cm från behållarens kant.

3. Fördela frön jämnt med ett mellanrum på 5–10 mm.

4. Strö 2–3 mm såjord över fröna. Platta inte till jorden.

5. Märk sådden med sort och datum, t ex på en glasspinne som du sticker ner i jorden.

6. Ställ odlingsbehållaren i ett odlingstråg eller miniväxthus. Fröna behöver värme för att gro, placera därför tråget eller växthuset på en värmematta eller på en fönsterbräda med element under.

7. Vattna försiktigt ovan- eller underifrån med ljummet vatten så att jorden blir genomfuktad. Vattnar du ovanifrån häller du försiktigt vatten över sådden tills det rinner ut i odlingstråget. Vattnar du istället direkt i tråget suger jorden upp vatten underifrån. När jorden är mättad och ytan känns fuktig häller du bort överflödigt vatten ur tråget. Det gäller även om du vattnat ovanifrån.

8. Sätt lock på miniväxthuset eller täck behållaren med plastfilm med hjälp av en gummisnodd.

9. Placera odlingstråget/miniväxthuset i ett soligt fönster eller under växtbelysning med ljus 14–16 timmar per dygn. Läs mer om växtbelysning, s 287.

10. Frösådder ska alltid vara fuktiga. Ser din frösådd torr ut kan du lyfta på locket eller plastfilmen och vattna försiktigt med ljummet vatten, gärna med en blomspruta.

11. Det kan ta mellan 5 och 20 dagar innan alla frön gror. Har du behandlat dina frön enligt bakpulvermetoden och har dem under växtbelysning tillsammans med värmematta bör du kunna se de första plantorna efter 6–10 dagar. Stäng av mattan och ta av locket när de flesta frön grott, ca 10–20 dagar efter att du satte fröna i jorden. Alla frön kommer sannolikt inte att gro samtidigt men har några börjat är resten också på gång.

12. Håll jorden fuktig. Vattna med ljummet vatten direkt i odlingstråget eller i miniväxthusets botten. När allt vatten sugits upp är det dags att fylla på igen. Verkar inte sådden suga i sig vattnet kan det bero på att den är mättad. Häll då bort allt vatten och låt stå i några dagar innan du börjar vattna igen. Vattna på samma sätt tills plantorna utvecklat 4–6 blad och omplantering ska ske.

____________________

Jag faschineras verkligen av chili, både växtsätt, färgerna och dess variation när det gäller smak och styrka. Något jag har svårt att tänka mig att leva utan är vår dubbelrökta och fermenterade chilisås samt vårt rökta chilipulver. Klicka på bilden nedanför så kommer du direkt till vårt inlägg om hur man röker och syrar chili.

http://farbrorgron.blogspot.se/2016/11/syrad-och-rokt-chilisas-sa-har-gor-du.html

Lyssna på vår podcast Två odlare emellan - Bäckmo & Wätterbäck, där vi samtalar om chiliodling och morotssådd.

Klicka in på bilden nedan för att köpa boken "Alla fingrar gröna" /Johannes & Theres

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den åttonde luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig bondbönan! Det finns många olika sorters bönor och vi testar någon ny då och då. Sorten Arne som vi fick tag på genom odlarföreningen Sesam för ett par år sedan är otroligt god och den ska vi även odla 2018.

Bondbönor sår man ju traditionellt direkt på friland och inte helt sällan tillsammans med potatis. Det händer att vi gör på det sättet också vissa år även om jag faktiskt helst förkultiverar dem. Vad omständligt kanske du tycker? Ja kanske det, men eftersom jag inte höst eller vårgräver våra odlingsplatser så är det ganska smidigt att ha ett gäng bondbönsplantor redo att stoppas ner i jorden precis efter att jag grejat och gödslat den under våren.

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna om min/ Johannes relation till bondbönor. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

____________________

Johannes växte upp med en mormor som hade ett litet rött hus med vita knutar där hon odlade rosor och eterneller och mängder av andra ettåriga och perenna växter. Hans första smakminnen av hemodlade grönsaker kommer från hennes trädgård; hon hade ett litet grönsaksland där hon ofta odlade bondbönor. När det skulle plockas bönor till ängamatssoppan fick Johannes följa med ut och skörda. Varje gång vi sätter en böna i jorden eller stoppar en i munnen är Johannes mormor med oss.

Bondbönor kan använda kvävet från luften genom att samarbeta med kvävefixerande bakterier vilket gör att du oftast inte behöver gödsla dem. En odlingsklassiker är att samplantera bondbönor och potatis. Då sår eller planterar du bondbönorna mellan potatisraderna med ett avstånd mellan varje böna på 30 cm och ett radavstånd på 50–60 cm.

____________________

Nu för tiden tar vi eget utsäde från bondbönor och odlar därmed bara en sort i respektive odling.
Kika gärna på filmen när vi tar eget frö och bär med dig informationen det till nästa säsong. Att skörda eget frö är att skörda framtidens mat, visst är det vackert!

Klicka här eller på bilden nedan för att köpa vår bok. Vill du ha boken innan jul, se till att beställa i god tid. /Johannes & Theres

Nu är det äntligen dags att presentera en nyhet. Efter mängder av föreläsningar har vi kommit fram till att en odlingskurs skulle vara roligt att kunna erbjuda. I somras besökte vi några Herrgårdar och slott och då föddes idén om en kurs med övernattning och SPA. Visst låter det som en bra kombination?
LÄS MER »

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den nionde luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig en gröda som många håller kär och som kanske blivit till en symbol för egenodlade grönsaker! Vita, gula, orangea, höst, vinter, sommar, morotsmix och runda morötter, listan över varianter kan göras lång. Vilken favorit har du och varför?

Efter otaliga förkultiveringsförsök i mina unga odlarår fick jag till slut lov att ge upp med moroten! Det blev ju galet varenda gång. Emedan rödbetan alltid fungerade så visade morötterna ytterst tydligt att förkultivering inte var deras grej. Så jag backade och gjorde om och gjorde rätt och sår nu sedan flera år tillbaka fröna direkt i jorden. Det klurigaste med morötter nu för tiden är att lagra dem så att de behåller spänsten bra och länge. I detta kortavsnitt av podcasten "Två odlare emellan" Talar Sara och jag om hur man bäst lagrar morötter och andra rotfrukter. Klicka HÄR så kommer du till aktuellt avsnitt / Johannes.

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna och i texten kan du läsa varför morötter inte går att förkultivera. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

LÄS MER »

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den tionde luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig denna måstegröda. En gröda vi inte vill eller kan leva utan! Har du också trott att du misslyckats med persilja precis innan den tittat upp?

Persilja är inte snabbgroende men kommer den bara upp så brukar det ordna sig. Persilja tillhör tillsammans med tomat, gurka, dill, gräslök och rädisor de grödor jag odlat länge och odlade redan under mitt första odlarår 1992. Jag minns det som igår att jag tänkte slänga alla krukor jag hade sått persilja i men något annat kom i vägen och plötsligt så stack det upp massor med små blad. De tar verkligen tid på sig. Idag odlar vi både krusig persilja och slätbladig och de passar till lite olika slags maträtter. Den krusiga är supergod att steka på låg värme i smör så att den blir frasig ( tack Karin för det receptet) och den slätbladiga är god hackad i sallader och som ingrediens i vårt örtsalt.

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna och i texten kan du läsa hur vi vintersår persilja. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

____________________

LÄS MER »

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna. Bakom den elfte luckan har vi fänkål. Helt klart en av de vackraste grödorna i våra odlingar. Mycket smakrik och användbar såväl rå som tillagad.

Vissa grönsaker ligger där i grönsaksdiskarna och tittar lite slött på en. Man går förbi och tänker inte så mycket på dem. Så har det varit för mig med fänkål. Den sa mig ingenting. Troligen för att vi i min familj inte använt fänkål i vår matlagning. Men så en dag blev jag bjuden på en underbart god fisksoppa med fänkål i och plötsligt fick grönsaken ett helt annat värde. Jag ville såklart prova att odla den själv och fick redan första året en mycket fin skörd. En särdeles vacker skapelse i grönsakslandet med dess dill-likande yviga blast. Och dess fantastiska smak med lakritston har fått oss att hitta många fler användningsområden än soppa. Vår absoluta favorit är en sallad med rå fänkål ihop med en vinägrett smaksatt med cashwesmör.

Vi brukar alltid förkultivera fänkål i april-maj och plantera om den en gång innan slutplantering på tilltänkt växtplats i vår odling. Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna och i texten kan du läsa hur vi omplanterar vår fänkål. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

LÄS MER »

Tomater nyss uttagna från frysen - 18 grader

På de flesta tomater vi skördar gör vi tomatsås eller så njuter vi dem färska. Men för ett par år sedan började Karin prata om att frysa dem hela ja hon pratade om det varje gång vi sågs.
- Bara att ta fram några när man behöver dem och slänga ner i en sås eller gryta! Perfekt portionsförpackning!

Karin är väldigt mycket så, hon klurar alltid ut enkla och lätta lösningar både när det gäller mat och odlande och kanske främst odlandet. Det är henne och hennes mördarsnigel experiment vi berättar om i vår odlingshandbok "Alla fingrar gröna" och det är hon som inspirerat oss till att använda wellpapp i botten av våra odlingslådor, i stället för att gräva bort grässvålen.

I år har vi fryst in ca 6 kg körsbärstomater samt några små exemplar av tomaterna Rio och Principe Borghese. Jag plockar av dem när de mognar från brickorna i bokhyllan och lägger in den i plastpåsar i frysen. Till och med nu, i december, har vi några kilo tomater som ligger på brickor och mognar. Var och varannan dag åker några in i frysen. Tänk er! I december! Kan ni förstå så underbart? Tidigare år har vi som högst haft ett kilo kvar till lucia men nu har vi flera kilo röda tomater som blänger på oss i i morgonsolen i vardagsrummet. Det måste vara årets sena säsong som varit med och påverkat i år.

Förra vintern fick vi så stark abstinens efter denna underbara soppa så att vi var tvungen att köpa zucchini. Vilket tur att vi i alla fall hade egna styckfysta tomater i vår frys, att halva sopppan var egenodlad. Till den här grytan passar också dessa frysta tomater. Bara att väga upp hur många man vill ha eller höfta om man vill det. / Johannes

Välkommen till vår adventskalender 2017. Här bjuder vi på smakprov från vår odlingshandbok Alla fingrar gröna.Bakom den tolfte luckan i vår odlingsjulkalender döljer sig kungen bland rotfrukter. Första gången man odlar rotselleri är det lätt att man blir lite rädd och samtidigt förundrad. Va!? Är de där pyttesmåplantorna verkligen rotselleri eller något ogräs i såjorden? Klicka HÄR för att köpa vår bok.

Man kan inte jämföra köpt rotselleri, med den man odlar själv, smaken är så otroligt mycket bättre. I butikerna finns torra och förkrympta exemplar. De man odlar själv blir mjälla, saftiga och sagolikt goda. När vi odlar brukar vi alltid försöka känna efter vilka maträtter vi vill kunna njuta av framöver. Utifrån våra önskningar sår vi sedan frön. När vi sådde våra rotsellerifrön såg vi framför oss goda soppor och grytor, särskilt den med harissakryddningen.

Plantorna som växte upp var minimala, men i slutänden blev det mycket fina och stora rotklumpar som med lite ansträngning kunde dras upp ur jorden. För att fira vår första rotselleriskörd skalade vi den, skar i centimetertjocka skivor och stekte i rapsolja med örtsalt. Det blev så otroligt gott att vi faktiskt aldrig efter det har ätit egenodlad rotselleri på annat sätt.

Vi brukar förkultivera rotselleri i januari-februari och omplantera en gång innan slutplantering på tilltänkt växtplats i vår odling. Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna och i texten kan du läsa hur vi gör ni vi slutplanterar. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

Slutplantering

_______________________

Maj–juni, när frostrisken är

över och jordtemperaturen

minst 13 grader.

______________________

Odlingsplatser:

Pallkrage (s 252)
Friland (s 256)
______________________

LÄS MER »

Lökar planteras i gamla konservburkar för att sedan grävas ner.

Under november och december sjunker priserna drastiskt på de blomsterlökar detaljhandeln inte lyckats att sälja. Nu kan man fynda rejält för ganska lite pengar och skapa en praktfullare vår än man kunde tänka sig i september. Jag har varit i två omgångar till en trädgårdshandel för att köpa lökar till extrapris. I år ska jag testa en metod som jag redan gjort med ramslökar ett par år. Odla dem i konservburkar och gräva ner dem under vintern.

Jag har fått jättemånga fina konservburkar av min vän Andi som jobbar som kock på en förskola. Jag älskar dessa krukor, flera av dem är över fem år gamla och ju rostigare de blir ju vackrare är dem tycker jag. För ett par år sedan när jag köpte ramslökar för att bygga upp ett ramslöksparti i skogsträdgården, testade jag också att plantera ramslökar i några rostiga konservburkar. Jag ville skapa en mobil ramslöksodling som jag kunde flytta in i växthuset tidigt på våren, för att kunna skörda till årets första ramslökssmör. Det blev så perfekt! Precis så tänker jag göra med dessa tulpaner, inte för att äta dem men för att gräva upp dem tidigt och njuta av dess blomning i växthuset- Tänk er själva att njuta av en tidig blomning inne i växthuset bland vintersådder som spirar redan innan knoparna ute i trädgården slagit ut. För att maximera blomsterprakten har jag dessutom planterat två av mina andra favoritblommor, pärlhyacinter och kungsängsliljor. Till dessa har jag använt mindre konservburkar.

Som alltid när jag (man) odlar i behållare med jord gäller det att se till att vatten inte samlas i dem så att plantor eller lökar ruttnar. Jag borrar eller slår hål med mejsel och hammare så att det blir mellan 5 - 15 hål i botten. Jag använder konservburkar av olika fabrikat och av olika storlekar.

LÄS MER »

Lucka 1 - Aubergine

Plantera tulpaner i december!

Lucka 2 - Purjolök

Vitlöksplantering i december

Sallaten Jericho i december

Lucka 3 - Rabarber

Lucka 4 - Majrova

Vinterskörd och tankar om grödor och överlevnad

Lucka 5 - Vitlök

Poddavsnitt om att man inte kan hinna allt

Lucka 6 - Sallat

Lucka 7 - Chili

Lucka 8 - Bondböna

Kurs med Farbror Grön - Färna Herrgård

Lucka 9 - Morot

Lucka 10 - Persilja

Lucka 11 - Fänkål

Lägger du också hela tomater i frysen?

Lucka 12 - Rotselleri

Odla tulpan i konservburkar